Bevakar högskolan
Bevakar högskolan
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Studie: genusbaserat våld vanligt inom akademin

Två av tre akademianställda och högskolestudenter har utsatts för genusbaserat våld, visar en europeisk forskarstudie.

8 december, 2022
Linus Hellerstedt
Sofia Strid.

Nästan två tredjedelar, 62 procent, av de 42 000 studenter och anställda vid 46 universitet och högskolor i 15 europeiska länder som agerat respondenter har utsatts för genusbaserat våld i någon utsträckning. Det visar en studie gjord inom EU-projektet Unisafe.

Av dessa anger 57 procent att de utsatts för psykiskt våld och 31 procent att det handlar om sexuella trakasserier. Men 6 procent har också utsatts för fysiskt våld, samtidigt som 3 procent anger att det rört sig om sexuellt våld.

Ska motverka
Syftet med studien är att ta fram verktyg för att motverka genusbaserat våld, förklarar Sofia Strid, forskare vid Göteborgs universitet och vetenskaplig ledare för projektet.

Sofia Strid.

Hon definierar genusbaserat våld som samhällelig ojämlikhet och ett uttryck för makt. Det kan vara fysiskt, ekonomiskt, psykiskt eller sexuellt våld.
– Gemensamt är att våldet, i första hand men inte uteslutande, riktas mot kvinnor och de negativa konsekvenserna för den som utsätts, säger Sofia Strid.

Bland akademianställda som uppger att de utsatts för genusbaserat våld finns ett större missnöje med jobb och arbetsmiljö, jämfört med bland de som inte utsatts. Det förstnämnda anger 67 procent.

Vill lämna
De som utsatts upplever också att produktiviteten minskat till följd av det genusbaserade våldet, 54 procent anger detta.

En tredjedel av de som upplevt genusbaserat våld i någon form anger att de har försökt lämna sin arbetssituation på något sätt. Det kan handla om försök att lämna akademin helt, alternativt lämna sin forskargrupp, sin institution eller sin handledare.

Bland de respondenter som inte upplevt genusbaserat våld är motsvarande andel en av tio.
– Det här är inte ett individuellt problem, utan ett problem för forsknings- och utbildningssektorn som helhet. Man tappar, eller riskerar att tappa, kompetent personal och man har också en personal som jobbar mindre på grund av att de utsatts för genusbaserat våld, säger Sofia Strid.

Minoriteter mer utsatta
Studien visar också att personer som identifierar sig som HBTQI, personer med funktionsnedsättning av något slag eller personer som tillhör en etnisk minoritet upplever genusbaserat våld i högre utsträckning än andra. Där är andelarna 68 procent, 72 procent respektive 69 procent.

Av de som upplevt genusbaserat våld har 13 procent anmält, visar studien.

Linus Hellerstedt

FAKTA. Europeisk undersökning

Inom projektet Unisafe studeras genusbaserat våld vid europeiska universitet och högskolor.

 

Projektet är ett samarbete mellan ett antal EU-länder. I Sverige består forskarteamet av Sofia Strid och Fredrik Bondestam vid Göteborgs universitet samt Liisa Husu, Jeff Hearn, Nicole Ovesen och Angelica Simonsson vid Örebro universitet.

 

Enkätstudien som artikeln bygger på har koordinerats av det tyska infrastrukturinstitutet för samhällsvetenskap, Gesis, i Mannheim. Svarsfrekvensen är 10 procent bland anställda och 2 procent bland studenter.

 

 

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023