Åtalsanmälan mot omstridd avhandling utan etiktillstånd

En doktorsavhandling som har godkänts vid Lunds universitet har åtalsanmälts för att den saknar etiktillstånd trots att den innehåller känsliga personuppgifter. Det väcker frågan om forskningshuvudmannens ansvar.

20 december, 2023
Mikael Risedal
Doktoranden disputerade vid Lunds universitet tidigt 2023 men avhandlingen påbörjades redan 1999, fem år innan etikprövningslagen infördes.

Doktoranden disputerade tidigt 2023, med två i betygsnämnden som godkände avhandlingen och en som hade avvikande mening. Därefter fick Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, flera anmälningar om att avhandlingen behandlar känsliga personuppgifter som religion och politisk åsikt, men saknar etiktillstånd.

Huvudhandledaren och prefekten har bedömt att etiktillstånd inte behövdes för att avhandlingsarbetet startade 1999 medan etikprövningslagen trädde i kraft 2004. Författaren menar också att de känsliga personuppgifterna som användes redan var offentliggjorda av personerna själva, och därför inte skulle kräva etiktillstånd.

Frågeställningarna har ändrats
Önep har däremot kommit fram till att projektet förändrats så pass mycket vad gäller frågeställningarna att forskningen anses ha startat efter att lagen trädde i kraft. Önep finner också att avhandlingen innehåller känsliga personuppgifter som inte hade offentliggjorts av de berörda, så som domar och deltagarlistor från sammankomster. Därför har Önep nu gjort en åtalsanmälan om brott mot etikprövningslagen.

I beslutet är Önep denna gång tydligt med att forskarstuderande är under utbildning och därför inte kan åläggas något formellt ansvar. I stället är det ofta handledaren som är ansvarig forskare, och prefekten som har forskningshuvudmannens ansvar delegerat till sig.

”Synnerligen allvarliga brister”
En av Öneps ledamöter, Kjell Asplund, meddelade skiljaktighet till beslutet som allmän protest mot åtalsanmälningsförfarandet som han menar visat sig stå i konflikt med lagens övergripande syfte.

I sak var han däremot inte skiljaktig. I stället skrev han desto skarpare att ”det finns anledning att rikta mycket allvarlig kritik mot forskningshuvudmannen” på grund av ”synnerligen allvarliga brister” gällande bland annat ”forskningsetiska överväganden under avhandlingsarbetet och inför disputationen”.

Forskningshuvudmannens ansvar skärpt
När etikprövningslagen skärptes 2020 förtydligades bland annat forskningshuvudmannens ansvar för att erforderliga etiktillstånd finns. Om detta inte har delegerats, vilket det ofta görs till perfektnivå, ligger ansvaret kvar hos rektor eller motsvarande. I förarbetena jämfördes detta med det straffansvar som en arbetsgivare har för att systematiskt förebygga arbetsmiljörisker.

I ett tidigare fall gällande en doktorsavhandling vid Örebro universitet, där rektorn själv pekade ut handledarna som de ansvariga, fann åklagaren sedan att någon formell delegation av ansvaret inte hade gjorts. Åklagaren la däremot ner förundersökningen med motiveringen att det inte gick att bevisa ”att någon enskild person agerat vårdslöst på sådant sätt och under den tid som förutsetts för straffansvar”.

”Ansvarsfrågan inte självklar”
Vid Lunds universitet delegerades ansvaret för att skriva under etikansökningar till prefekterna år 2004, men först 2023 förtydligade universitetet vad detta ansvar för etiktillstånden innebär. Det berättar Johannes Persson, dekan för humanistiska och teleologiska fakulteterna som berörs av Öneps senaste åtalsanmälan.

”Vi kan konstatera att Önep funnit att det aktuella doktorandprojektet ändrats så mycket under de 24 år som det har pågått att man kan anse att ett nytt projekt har påbörjats efter 2004.”

Johannes Persson

Enligt honom pågår ett omfattande arbete för att säkerställa att såväl prefekter som forskare och doktorander har kunskap om etikprövningslagen, liksom för att göra den individuella studieplanen till en bättre kontrollstation under avhandlingsarbetena.

– Vi kan konstatera att Önep funnit att det aktuella doktorandprojektet ändrats så mycket under de 24 år som det har pågått att man kan anse att ett nytt projekt har påbörjats efter 2004. Det var oklart för oss tidigare.

Han påpekar också att många människor varit involverade i projektet under alla år och att det därför inte är självklart var ansvaret ska placeras.

”Lagen är dysfunktionell”
Huvudhandledaren säger till Universitetsläraren att hen fick denna roll när hen kom till Lunds universitet som professor 2009. Men enligt hen var det inte förrän kring tiden för Macchiarini-skandalen som man inom hens kretsar av humaniora insåg hur etikprövningslagen berörde dem och ett arbete med att öka kunskapen på institutionen började.

Som dess ansvariga för forskarutbildning under några år var hen då i kontakt med universitetets jurister – vars tolkningar av lagen varierade.

– Jag vill inte lägga skulden på någon chef, eller jurist, för läget var inte klart. Det är lagen som är dysfunktionell, säger handledaren som hoppas att fallet leder till bättre rättslig vägledning.

En översyn av etikprövningslagen pågår, vilket Universitetsläraren har rapporterat om tidigare.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023