Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Universitet brister i arbetet mot sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier förekommer på svenska universitet. Bland de utsatta finns doktorander och studenter. Samtidigt finns det brister i lärosätenas förebyggande arbete, och få anmäler sina upplevelser, visar Universitetslärarens granskning.

24 maj, 2023
Elvira Knudsen, Lovisa Gustavsson, Jenny Olsson, Malva Söderqvist & Matilda Westermark
Illustration: Robert Hilmersson

Under höstterminen 2022 anklagades en lärare vid Göteborgs universitet för ofredande och sexuella trakasserier av flera studenter. Universitetet inledde en intern utredning som resulterade i att läraren blev avskedad i november samma år, något som tidningen Götheborgske Spionen var först att rapportera om.
Men många anmälningar om sexuella trakasserier vid universiteten faller mellan stolarna och utreds aldrig. Det vittnar både studenter och doktorander om i en granskning som Universitetsläraren gjort bland landets fem största universitet, Göteborg, Uppsala, Lund, Stockholm och Linköping.

Samtliga av de granskade universiteten bedriver på ett eller annat sätt förebyggande arbete mot sexuella trakasserier, med riktlinjer, policyer och handlingsplaner. Man har tagit fram egna policyer baserade på lagstiftningen där grundprincipen är densamma: om någon blir utsatt ska den berätta om händelsen för prefekten vid den institution där de studerar eller arbetar. Man kan även berätta för någon annan anställd vid universitetet som i sin tur har en skyldighet att anmäla händelsen till prefekten.

Universitetslärarens enkät skickades ut till studenter och doktorander. Syftet med enkäten var att få en inblick i hur de upplever att deras lärosäte jobbar med frågor som rör sexuella trakasserier.
En majoritet av de som svarade angav att de inte har blivit informerade, eller att de inte vet om de har blivit informerade, om vart man ska vända sig om man blivit utsatt för sexuella trakasserier.

”Inte anpassat för studenter”
I maj 2022 publicerade Karolinska institutet en enkätstudie om genusbaserad utsatthet i svensk högskolesektor. Enkätstudien är ett gemensamt arbete mellan flera universitet och högskolor. Studiens resultat överensstämmer med Universitetslärarens granskning.

Fredrik Bondestam är föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och satt i styrgruppen för den nationella enkätstudien. Han säger att den nationella enkäten visar att studenter ofta har sämre koll än anställda på hur de ska gå till väga om de blir utsatta för sexuella trakasserier.

Fredrik Bondestam

– Studenter har svårare att ta del av informationen på ett systematiskt sätt. Det är svårt för studenterna att förstå informationen. Den är inte alltid anpassad för deras egen situation, säger han och fortsätter:
– Jag har många exempel under flera år från studenter som säger: ”Det står i handlingsplanen att man kan berätta för prefekten. Men vad är en prefekt? Jag har ingen aning!”

Universiteten arbetar med att informera studenter och doktorander vad som gäller om de har blivit utsatta för sexuella trakasserier. Bland annat har de information på sina student- och medarbetarportaler och de utbildar chefer, lärare och annan personal. Men universiteten når inte fram till alla studenter och doktorander, något som man är medveten om.

Endast tolv procent anmäler
Universitetslärarens granskning visar att totalt 66 anmälningar om sexuella trakasserier har gjorts på de granskade universiteten under en tioårsperiod, mellan 1 januari 2012 och 31 oktober 2022. Resultatet av den nationella enkätstudien som publicerades våren 2022 visar att endast tolv procent av de som utsätts för trakasserier väljer att anmäla.

Anna Wahl

Anna Wahl är vicerektor vid KTH och var ordförande i styrgruppen för den nationella enkätstudien. Enligt henne finns det flera skäl till att anmälningarna inte är fler.
– Man är rädd för repressalier. Det kan kännas som en stor risk att anmäla eftersom det finns många beroenderelationer att ta hänsyn till. Många tänker också att det inte kommer att hjälpa.

Hon tycker att det är viktigt att fler vågar anmäla och att universiteten behöver fundera kring varför anmälningsbenägenheten är så låg.
– Det vi verkligen måste jobba på är hur vi ska skapa en kultur där det är mycket mer självklart att för det första inte utsätta andra för trakasserier, för det andra att anmäla och att inte vara rädd för att det kan leda till repressalier eller att det inte leder till förändring, säger Anna Wahl.

Allt ska anmälas
Även Fredrik Bondestam ser flera anledningar till att det finns så få anmälningar. Enligt honom åtgärdas den här typen av frågor ofta direkt på den berörda enheten. Då räknas de fallen inte in i statistiken.

– En annan anledning är att man ofta döper om den här typen av ärenden till konflikter på arbetsplatsen eller arbetsmiljöproblem. Det tyder på att lärosätet inte har ett systematiserat arbetssätt för att se vilken typ av anmälningar som görs, säger han och fortsätter:
– Allt som handlar om att någon upplever sig vara utsatt för kränkningar, våld eller trakasserier ska anmälas. Det ska bli ett ansvar för en arbetsgivare eller en utbildningsanordnare att hantera det.

Svårt ta fram statistik
Uppsala universitet och Göteborgs universitet hade svårt att ta fram statistik över antalet anmälningar. Till en början hävdade båda att statistiken inte fanns och att de inte heller kunde ta fram den. Övriga universitet hade inga problem med att sammanställa motsvarande siffror.

Mathias Hassnert

Mathias Hassnert, sektionschef för likabehandling vid Göteborgs universitet, lyfter att universitetet har ett decentraliserat arbetssätt och att det därför kan vara svårt att föra samlad statistik.
– Det är institutionerna och fakulteterna som lägger in de här uppgifterna. Vi skriver tydliga rutiner men det kan säkert variera hur man jobbar med att dokumentera och vilka rubriker man sätter, säger han.

Vid Uppsala universitet poängterade man att det inte är säkert att alla anmälningar som gjorts verkligen framgår av de siffror som Universitetsläraren tagit del av. Till en början menade man att det inte fanns något system för att ta fram statistiken.

Åsa Cajander

Åsa Cajander, rektorsråd för lika villkor, berättar att Uppsala universitet tidigare haft ett decentraliserat arbetssätt.
”Enskilda ärenden har fram till nyligen diarieförts lokalt, det vill säga av den institution/fakultet som har utrett och åtgärdat. Numera diarieförs trakasseriärenden centralt och formaliserat för att göra det lättare att söka fram enskilda handlingar”, skriver hon i ett mejl.

”Beklagligt”
På frågan om hur de ska få en överblick och kunna följa upp hur många som utsatts, utan att veta hur många anmälningar som görs, svarar Åsa Cajander:
”Det är beklagligt att vi inte samlat information hittills, och vi ska arbeta för att förändra detta i framtiden.”

Anna Wahl, vicerektor vid KTH, anser att problemet med sexuella trakasserier grundar sig i en ojämlikhet om vem som får säga och göra vad mot vem.
– Det handlar om att ta ansvar för miljön och att ingripa när någon annan blir utsatt. En fråga universitetet bör fundera på är: ”Varför händer det här hos oss?”, säger hon.

Elvira Knudsen, Lovisa Gustavsson, Jenny Olsson, Malva Söderqvist & Matilda Westermark

FAKTA. Över 1 400 respondenter ingår i granskningen

  • En enkät skickades ut till studenter och doktorander vid Sveriges fem största universitet. Den innehöll frågor kring sexuella trakasserier inom akademin.
  • Frågorna handlade dels om de svarandes eventuella egna upplevelser av utsatthet, dels om vad de tycker om universitetens arbete mot sexuella trakasserier.
  • Urvalet är inte representativt för alla studenter och doktorander då en majoritet av de som svarat är från Göteborgs universitet. Syftet med enkäten var att samla in berättelser, inte att fastslå statistisk fakta.
  • Över 1 400 personer svarade på enkäten.
  • Som en del av granskningen begärdes också statistik ut över antalet anmälningar gällande sexuella trakasserier från 1 januari 2012 till och med 31 oktober 2022.
  • Artiklarna i Fokus om sexuella trakasserier är skrivna av Elvira Knudsen, Lovisa Gustavsson, Jenny Olsson, Malva Söderqvist och Matilda Westermark. Samtliga är journaliststudenter vid JMG, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023