Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Regler för tjänsteresor varierar inom akademin

Ta tåget, inte flyget, om resan är upp till 50 mil. Eller upp till 70 mil. Eller när det känns ”rimligt”. Universitetsläraren har granskat skillnaderna mellan 33 lärosätens riktlinjer för anställdas tjänsteresor.

22 maj, 2023
Bertil Janson
View of Airplane's Wings on Sunset

Alla lärosäten har regler och riktlinjer för anställdas tjänsteresor. Universitetslärarens granskning av dokumenten visar att det finns både likheter och skillnader.

De flesta av de 33 granskade lärosätena lyfter fram resfria möten – via webb, telefon eller video – som något att överväga innan resa bokas. Formuleringarna är snarlika men skiljer sig i skärpa.
Högskolan i Borås anger att alternativ till resa ”ska undersökas”, medan Örebro universitet beskriver det som ”första prioritet” att hitta resfria mötes­alternativ.

Det enda lärosäte som inte nämner resfria möten är Högskolan Kristianstad. Men en formulering om detta finns på högskolans intranät och riktlinjerna håller på att ses över.
– Det pågår en revidering av dokumentet, säger hr-chef Anna Elofsson.

Sätter gräns vid 50 mil
När en resa bedöms vara enda sättet att genomföra mötet och ett färdsätt ska väljas, rekommenderar 17 av de granskade lärosätena sina anställda att välja andra färdsätt än flyg när resan är upp till 50 mil enkel väg. Två lärosäten, Högskolan Väst och Stockholms universitet, sätter i stället 70 mil som gräns.

En handfull lärosäten använder restiden som faktor i valet av färdsätt. Högskolan i Jönköping och Lunds universitet finns bland dem som anger att flyg kan övervägas om tidsvinsten blir minst två timmar enkel väg, jämfört med motsvarande resa med andra färdmedel. Då räknar man in tid för anslutningsresor och incheckning. Ett par lärosäten anger fyra respektive fem timmars tidsvinst som gränsen för när flyg kan bokas i stället för tåg eller buss.

Övriga lärosäten använder varken avstånd eller restid som kriterier inför valet av färdsätt. I stället handlar det om resonemang och anvisningar med olika grad av tydlighet.

Rimlighet som kriterium
Högskolan i Gävle kräver att flygresor alltid ska motiveras, medan några andra lärosäten använder begreppet ”rimlighet” i sina riktlinjer.
Anställda vid Luleå tekniska universitet uppmanas exempelvis att välja tåg eller buss i de fall det är ”möjligt och rimligt ur ett tids- och kostnadsperspektiv”, utan vidare preciseringar. Blekinge tekniska högskola använder en snarlik formulering och anger att tåg eller buss ska användas i de fall det ”inte är orimligt”.

Av 33 granskade lärosäten har 14 klubbat igenom sina reseriktlinjer innan pandemin, under 2019 eller tidigare. De äldsta riktlinjerna, beslutade 2013, har Uppsala universitet och Försvarshögskolan. Vid båda lärosätena är riktlinjerna under revidering.

Försvarshögskolan tillhör de lärosäten som använder restid som grund för de anställdas val av färdsätt. Flyg får väljas om restiden blir mer än fem timmar längre, om den görs med annat färdsätt.

Catarina Heed, handläggare på Försvarshögskolans hr-avdelning menar att det går att kontrollera att anställda följer regeln.
– Sen kan det ju finnas andra skäl till att någon kanske väljer flyg i stället för tåg, men det ska i så fall godkännas av chef innan bokning.

Brist på samordning
Merparten av lärosätena talar i sina riktlinjer om tjänsteresor i vid mening, alltså både inrikes och utrikes. Fyra lärosäten nämner särskilt utrikesresor och förordar tåget som färdmedel även där. Tre av dem ligger i södra delen av landet: Högskolan Väst i Trollhättan, Lunds universitet och Malmö universitet. Även SLU, som har flera campus i olika delar av landet, lyfter fram tåg som ett alternativ att överväga vid bokning av utrikesresor.

Högskolan Västs riktlinjer anger att tåget ska väljas för internationella resor ”när så är möjligt”. Men i praktiken blir det nästan aldrig.
– Det beror mycket på att de stora resebyråerna är dåliga på att tillhandahålla den tjänsten, säger Hanna Stafhammar Kjellgren, miljösamordnare vid Högskolan Väst.

Enligt henne har bristen på samordning och struktur för tågbokningar i Europa gjort att några lärosäten upphandlat separata resebyråer för långväga tåg.
– Det kan hända att vi behöver göra det också framöver, säger hon.

Ett fåtal av lärosätena nämner Parisavtalet eller FN:s globala hållbarhetsmål i sina reseriktlinjer. Även här märks Högskolan Väst, som i sina riktlinjer också har 70 mil som gräns för när flyg kan väljas framför tåg vid resor inom Norden. Regelefterlevnaden är relativt god, enligt Hanna Stafhammar Kjellgren.
– Det är få som flyger inrikes, om det inte är upp till Norrland. Uppföljningen av förra årets resor visar att vi följde 70-milsregeln i de allra flesta fall, med något undantag. Där får enheten eller institutionen en återkoppling om att resan bryter mot regeln.

Efterlyser spetsigare formuleringar
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, menar att landets lärosäten har en central roll i de förändringar som klimatutmaningen innebär. Hösten 2021 antogs ett klimatramverk, initierat av Chalmers och KTH. Samtliga 33 lärosäten i Universitetslärarens granskning ingår i nätverket.

Johanna Sennmark.

Johanna Sennmark, chef för SLU:s miljöenhet, är klimatnätverkets ordförande. Hon tycker inte att rimlighet är ett användbart begrepp när man ska välja mellan tåg och flyg inför tjänsteresan.
– Lite mer specifik och tydlig kan man nog vara. Det här är ju också en speciell sektor, många i universitetsvärlden är väldigt autonoma och kan bestämma mycket själva, då blir både medarbetare och chefer hjälpta av formuleringar som är lite spetsigare.

En av Klimatnätverkets nybildade fokusgrupper ska nu titta särskilt på hållbara tjänste­resor.
– Vi ska försöka samla hela sektorn och komma överens om riktlinjer som är lite tydligare och skarpare än i dag. Vi vill hitta en samordnad tanke kring lärosätenas riktlinjer. Det är dit vi siktar, säger Johanna Sennmark.

Bertil Janson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023