– Det behövs en kraftfull förstärkning av finansieringen av den fria forskningen inom humsam!
Det underströk Malin Rönnblom, ordförande för Vetenskapsrådets ämnesråd inom humaniora och samhällsvetenskap, när hon vid ett seminarium presenterade en forskningsöversikt av ämnesområdet.
Låg beviljandegrad
Malin Rönnblom betonade att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ständigt tampas med den låga beviljandegraden för de fria projektbidragen. De har en beviljandegrad på bara ungefär 10–11 procent.
– Det borde ske en förstärkning av forskningsmedlen med ungefär 50 procent. Det skulle öka beviljandegraden till kanske ungefär 14–15 procent, vilket ju verkar rimligt om man ser det i relation till de andra ämnesområdena. Det betyder ju inte att de andra områdena borde få mindre utan att vi borde få mer.
Vidare anser Vetenskapsrådets ämnesråd att en alltför stor andel av forskningsmedlen utlyses i satsningar styrda av politiken.
– Vi menar att tematiska satsningar bör genomföras med återhållsamhet och inte minst att de utformas i dialog med forskare utifrån ett långsiktigt kunskapsbehov. Vi menar också att det är forskarna själva som är bäst lämpade att formulera de utmaningar som behöver beforskas.
Vill ha översyn
Vidare berörde Malin Rönnblom problemen med det hon kallar en ”marknadiserad” styrning av forskningen.
– Vi lever i benchmarking-samhället och i en akademi som jobbar och leds genom new public management. Det gör någonting med vilken forskning och vilken typ av output som räknas och vad som inte räknas. Att över huvud taget räkna pinnar leder också till en alltmer ökande administration och en ökad administrativ börda för forskare.
Vetenskapsrådets ämnesråd vill dessutom se en översyn av etikprövningssystemet.
Som avslutning uppmanade Malin Rönnblom:
– Vi måste alla på olika sätt försvara forskningens integritet och autonomi mot alltför långgående krav på samverkan, benchmarking, rankning och ökad administration. Och jag tänker också att vi i en allt högre utsträckning behöver slå vakt om den fria forskningens autonomi och forskarnas möjligheter att bedriva en forskningsinitierad forskning.
