Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

En mix av tre logiker när forskningspengar fördelas

Genom att beskriva forskningsfinansieringen i nya termer, vill forskaren Marta Cocos minska spänningarna mellan nyfikenhets­driven och problemlösningsdriven forskning.

13 februari, 2023
Lisa Beste

I en avhandling från Örebro universitet beskriver Marta Cocos, nybliven doktor i statsvetenskap, forskningsfinansieringen i termer hämtade från organisationsvetenskapen.

Marta Cocos

– Att tillämpa hybridisering av logiker på olika nivåer av finansiering, för att förklara forskningsfinansieringens struktur, är det som är nytt i min forskning, förklarar Marta Cocos.

I västvärlden finns i huvudsak tre logiker som svarar på frågorna ”Vad ska forskningen åstadkomma?” och ”Hur ska vi finansiera den forskningen?”.
I stora drag ser det ut så här enligt Marta Cocos:

Excellens, nytta och effektivitet
En av logikerna kallas ”akademisk excellens” och handlar om att stödja nyfikenhetsdriven grundforskning. Det är forskning som kanske besvarar framtidens frågor kring problem vi inte vet så mycket om ännu.

Den andra logiken, ”forskningsnytta”, tar sig an dagens samhällsutmaningar och går ut på att hitta lösningar som exempelvis bidrar till förbättrad äldrevård, ekonomisk hållbarhet och innovation.

Den tredje logiken, ”effektiv finansiering”, handlar om att finansiera forskning så att vi får ut så mycket bra resultat det går per investerad krona. Inom den här logiken jämförs, utvärderas och styrs forskare och lärosäten med hjälp av indikatorer (som går att variera och byta ut).

Mix av logikerna
Även om det finns spänningar och krockar mellan de tre logikerna, så går det att hybridisera dem, det vill säga använda en mix av dem. Marta Cocos beskriver hur hybridisering sker på tre olika nivåer.

Beslutsfattare kan välja att skapa separata organisationer med specifika logiker på ”systemnivå”.
– I Sverige har man gjort det i hög grad. Vi har till exempel Vinnova som ger stöd till innovationer och Vetenskapsrådet som i hög grad ger stöd till grundforskning, säger Marta Cocos.

Det kan också ske hybridisering på organisationsnivå.
– Det är när man skapar olika instrument med olika logiker, inom en och samma organisation.

Ett exempel på sådan hybridisering är när en organisation delar ut pengar till både innovation och excellent forskning.
På den tredje nivån kan en forskningsfinansiär blanda olika logiker i ett och samma instrument. Det kan resultera i krav på excellens, samhällsnytta och utfästelser om mycket resultat för pengarna, i en och samma forskningsutlysning.

Olika nivåer
Marta Cocos syfte är att beskriva hur verkligheten ser ut. Som forskare vill hon inte vara normativ och säga att en logik är viktigare än någon annan. Hon ser dock fördelar och nackdelar med hybriditet på olika nivåer.

Separata finansieringsorganisationer gör logiken tydlig, men de kostar mycket att driva och tar tid att starta upp. Om hybridiseringen bara ligger på systemnivå finns det risk att vi får för många organisationer som är svåra att styra och koordinera.

Hybriditet på organisationsnivå kostar mindre. Det är lättare att införa nya instrument än att skapa nya organisationer. Men organisationer som jobbar med olika logiker i sina olika instrument riskerar att få en otydlig identitet och interna konflikter om hur man ska jobba.

Hybriditet på instrumentnivå är ännu lättare och billigare att införa. Nackdelarna är att det blir otydligt för forskare vad de ska prioritera i sina ansökningar, och förvirrande för de som ska utvärdera dem.

Sedan två år tillbaka arbetar Marta Cocos med att koordinera internationella samarbeten, på Uppsala universitet, parallellt med forskarstudierna. Hon hoppas att avhandlingen ska komma till nytta för beslutsfattare som formar forskningsfinansieringen. Hon tror också att det vore intressant för finansiärer att läsa den, placera in sig själva i systemet och kanske förstå sitt uppdrag bättre.

Lisa Beste

FAKTA. Ny avhandling om forsknings­finansiering

Marta Cocos disputerade vid Örebro universitet 4 december med avhandlingen Hybrid Research Policy: How to Organize Research Funding.

 

I tre delarbeten beskriver hon och medarbetarna hur så kallad hybrid­isering kan tillämpas på olika nivåer av beslutsfattande inom forskningsfinansieringen.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023