Campusflytt väcker starka känslor

Entusiasmen från kommunens sida har varit måttlig över att Högskolan Kristianstad vill flytta till mer centrala delar av staden. Men när grannstaden Hässleholm erbjuder högskolan att i stället flytta dit blir det skarpt läge.

16 juni, 2022
Per-Olof Eliasson

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Första utlandssemestern efter pandemin och 30 grader varmt. Vi råkar stanna ett par dagar i Urbino, en liten renässansstad i östra Italien. Universitetet grundades 1506 och staden har ungefär lika många studenter som innevånare. Studenter fyller lunchhaken eller diskuterar intensivt under de skuggiga arkaderna. En ljummen lördagskväll vibrerar stan av ungdomligt liv och livsglädje.

Kanske är det något sådant som föresvävat ledningen för Högskolan Kristianstad när den kommit fram till att högskolan bör flytta från det gamla regementsområdet till ett nybyggt campus centralt. Bland argumenten nämnde rektor Håkan Pihl i Universitetsläraren 2019 att en flytt skulle stimulera stadskärnan. Men huvuddelen av motiveringen är mer högskoleintern.

”Vårt argument är att högskolan skulle bli mera attraktiv för studenter och medarbetare om vi får mer funktionella lokaler och kommer närmare kommunikationer och stadscentrum”, sade Håkan Pihl.

Skeptiska medborgare har menat att högskolan redan har bra lokaler, det är bara tio minuter med buss från järnvägsstationen och vad skulle en flytt kosta skattebetalarna?

Sedan högskolan 2017 uttryckt inriktningen att flytta till centrum har diskussionerna varit många och långa, inte minst i lokalpressen.
Skeptiska medborgare har menat att högskolan redan har bra lokaler, det är bara tio minuter med buss från järnvägsstationen och vad skulle en flytt kosta skattebetalarna? För att inte tala om att ett campus i centrum med 14 000 studenter och 500 medarbetare skulle skapa kaos, trängsel, trafik- och parkeringsproblem!

Rektor kände sig föranlåten att i en debattartikel 2021 påpeka att bara mellan 1 000 och 3 000 individer finns på plats samtidigt.

Hur som helst kan det onekligen förefalla som om kommunledningen i tysthet delat den inställning till flytten som uttrycks i åtskilliga insändare i Kristianstadsbladet: Vad ska det vara bra för?

Turerna har varit många och tiden har gått. Kommunen har först erbjudit tomter, sedan har erbjudandet tagits tillbaka.

Till slut har högskolan tröttnat och inlett diskussioner med grannstaden Hässleholm och har under våren 2022 blivit erbjuden en central tomt där. Först nu verkar Kristianstad uppleva flåset i nacken och kommunledningen har skakat fram ett nytt förslag på en centralt placerad tomt, plus att ett föregående tomtförslag återkommit.

Nu är uppslutningen från politiker och näringsliv i Kristianstad total för att behålla högskolan i staden. Medan näringsliv och kommun i Hässleholm givetvis anser att läget i Hässleholm är bättre.

De bittra känslorna har en förankring i verkligheten. I en rapport redovisar Urban Gråsjö vid Högskolan Väst forskning som visar att högskolesatsningar ger effekt, men bara inom en timmes pendlingsavstånd.

”Etableringen av nya högskolor ger /…/ stark effekt på utbildningsnivån i lärosätets hemkommun samt kommuner i dess omedelbara närhet. Vidgar man den geografiska cirkeln avtar effekten dramatiskt.”

Gråsjö sammanfattar rönen: ”Den lokala eller regionala närvaron av högutbildade individer är /…/ avgörande för en kommuns välstånd och utveckling.”

Men den prestige och status ett lärosäte skänker en ort är en betydelsefull faktor att räkna med. Något inte minst tidigare bittra strider om placering av campus visat.

Nu torde Hässleholm, bara tre mil från Kristianstad, ligga inom den radie där en högskola höjer utbildningsnivån. Men den prestige och status ett lärosäte skänker en ort är en betydelsefull faktor att räkna med. Något inte minst tidigare bittra strider om placering av campus visat. Som kring blivande Högskolan Väst, Mittuniversitetets stängning av campus i Härnösand, respektive nedläggningsplanerna för Högskolan Dalarnas undervisning i Borlänge.

Och så finns ju de mjuka värdena som är svåra att mäta, en hög andel studenter tror jag bidrar till att fylla en stad med energi och framtidstro.

Inte för att Kristianstad skulle förvandlas till ett soligt italienskt Urbino genom en flytt av campus. Men kanske skulle ett citycampus höja livsglädjen några snäpp även i Kristianstad.

Per-Olof Eliasson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum återkommer med nyhetskrönikor på universitetslararen.se

Per-Olof Eliasson

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv