Rymden – vår galax största allmänning. En hisnande tanke, precis som rymden i sig. Så klart vill alla säkra sin tillgång till den. Forskarna, militären, företagen och världens länder. En ny rymdkapplöpning pågår.
I Sverige märks den politiska insikten bland annat i den första nationella rymdstrategin som riksdagen antog 2018. De strategiska målen fokuserar både på säkerhet och utveckling.
Förstärkt rymdverksamhet
Sveriges tillgång till och handlingsfrihet i rymden ska säkerställas, rymdverksamheten ska förstärka Sveriges militära förmåga och minska sårbarheten i vårt beroende av rymdtjänster. Data från rymdsystem ska vara lätt tillgängliga för utveckling av teknik och tjänster, rymdbasen Esrange ska utvecklas och svensk rymdforskning ska hålla hög kvalitet och göra Sverige till en stark partner i internationella samarbeten.
Ett förslag till ny rymdlag, för att ersätta den nuvarande från 1982, är ute på remiss och föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
– Strategin spelar en jättestor roll för den visar att det finns ett politiskt intresse och en nationell samordning om vart vi vill. Rymdlagen är absolut nödvändig för att ge tillförlitliga villkor till de som bedriver rymdverksamhet i Sverige, säger Johan Köhler som är avdelningschef för forskning och utveckling vid Rymdstyrelsen.
Höjda anslag
Rymdstyrelsen är en av de aktörer som mest sett det ökade politiska intresset för rymden bli omvandlat till pengar i den egna budgeten. 2019 och 2020 höjdes myndighetens anslag för rymdforskning och rymdverksamhet med 150 miljoner kronor per år, och år 2022 med 100 miljoner kronor.
Den allra största delen av denna anslagspost, 78 procent, går dock till bidrag till European Space Agency, ESA. 2021 handlade det om 879 miljoner kronor. Innan anslagsökningarna till Rymdstyrelsen kunde inte Sverige leva upp till sina åtaganden i ESA långsiktigt.
Johan Köhler berättar att det är genom ESA som forskare i Sverige kan delta i större rymdprojekt, som att skicka instrument till Jupiter eller utveckla europeiska bärraketer. Enligt Rymdstyrelsens egen redovisning av sin rymdverksamhet fick svenska forskare och företag ”tillbaka” 682 miljoner kronor av ESA i form av olika kontrakt 2021.
Minskad pott till lärosäten
Rymdstyrelsen är den myndighet i Sverige som har en särskild pott med pengar att utlysa specifikt för civil rymdforskning. Sett till de senaste tio åren fick lärosäten och institut mest pengar år 2015, då de fick 127 miljoner kronor. Sedan dess har den summan stadigt gått ner och låg förra året på 104 miljoner kronor.
Rymdstyrelsens bidrag till industri och företag har under samma tioårsperiod nästan varje år legat högre än bidragen till lärosäten och institut: mellan 113 och 163 miljoner kronor. Toppnoteringen skedde år 2020.
Johan Köhler säger att Rymdstyrelsens anslagsökningar har varit reella satsningar och har lett till en mer balanserad rymdverksamhet där åtaganden i ESA kan fungera.
– Som en effekt av det kommer bidragen till forskning att öka markant igen 2023. Men om ambitionen är att vårt deltagande i ESA ska öka och att Sverige ska följa med i utvecklingen av rymdverksamheten i världen och den betydelse den har för våra moderna samhällen, då behöver rymdanslagen också fortsatt öka.
Kräver ökning
I sitt budgetunderlag till regeringen för 2023–2025 beskriver Rymdstyrelsen det som att den inte kan leva upp till rymdstrategin och Sverige inte kan hålla takt med omvärlden utan ytterligare resurser. Rymdstyrelsen vill ha en ökning med 95 miljoner kronor per år till ESA, 50 miljoner kronor till rymdforskning och lika mycket för insatser kopplat till EU:s rymd- och forskningsprogram.
Rymdbasen Esrange, som drivs av statligt ägda aktiebolaget Swedish Space Corporation, har också fått extra medel de senaste åren. 60 statliga miljoner har bidragit till utvecklingen av en anläggning för att testa och utveckla återanvändbara raketer, vilken invigdes 2020, vid Esrange.
Lika mycket pengar fick Esrange 2021 för fortsatt utveckling av sin infrastruktur. En viktig milstolpe väntas nås nästa år med möjligheten att skjuta upp satelliter i omloppsbana från Esrange.
Avgör Sveriges position
Esrange är avgörande för Sveriges position som rymdnation och lockar såväl forskare som företag till Kirunaområdet. Luleå tekniska universitet, LTU, bedriver landets enda civilingenjörsutbildning i rymdteknik, har ett rymdcampus i Kiruna och kallar sig för Sveriges rymduniversitetet.
Prefekten för institutionen för system- och rymdteknik, Jonas Ekman, har däremot inte märkt av några ökade resurser.
– Jag ser ingen boom av rymdvetenskaplig eller rymdteknologisk forskning. Det är en stor skillnad mellan dem som forskar inom rymd och till exempel de inom datavetenskap där det finns oceaner av pengar att söka, säger Jonas Ekman.
En delförklaring till hans upplevelse går att finna i Rymdstyrelsens redovisning över vilka lärosäten som fått forskningsbidrag. Trots sitt campus i rymdklustret i Kiruna och ambitionen att vara Sveriges rymduniversitet är LTU det lärosäte av 15 som har fått minst bidrag i Rymdstyrelsens utlysningar de senaste tre åren.
Totalt har LTU fått 988 000 kronor, att jämföra med till exempel KTH som har fått 53,4 miljoner kronor och Umeå universitet som har fått 12,7 miljoner kronor under samma period.
Väg framåt
Jonas Ekman ger tre förklaringar till LTU:s låga andel av forskningsbidragen: att forskningen vid LTU har varit mer näringslivsorienterad och därför haft mer finansiärer från företag och regionala fonder, byte av forskningsledare och personal i Kiruna samt oförmåga.
– Men nu kommer vi att ta igen förlorad mark.
Ökad samverkan med andra forskningsaktörer är en viktig väg framåt. Tillsammans med fyra andra europeiska universitet utgör LTU numera ett så kallat Europauniversitet med fokus på rymdfrågor. LTU ingår också i det svenska samverkansinitiativet ”Akademin, industrin och Försvarsmakten lyfter rymden”.
– Nationellt har vi inte jobbat jättemycket tillsammans inom rymdforskningen. Vi har till exempel ingen historia av att söka EU-projekt ihop. Men vi hoppas ändra på detta, säger Jonas Ekman.
Han vill också se en nationell satsning på utbildning och forskning inom rymd för att bättre ta vara på möjligheterna och Esrange som en nationell resurs.
– Sverige har en fantastisk möjlighet att ta ledning inom rymd de närmaste åren.
