Så jobbar styrelserna i de privata stiftelserna

De är gamla och nya, stora och små, breda och smala. Stiftelserna bestämmer själva vad de ska ge pengar till så länge de håller sig inom ramarna för sina upprättade stiftelseförordnanden.

Förutom anslag till forskningsprojekt ger privata stiftelser pengar till att starta nya utbildningar, centrumbildningar, tjänster, priser, stipendier för resor och tryck av avhandlingar. Att bygga upp laboratorier, maskiner och byggnader.
Ragnar Söderberg var företagsledare i stålgrossistföretaget Söderberg & Haak och investmentbolaget Ratos som han grundade 1934 tillsammans med sin bror Torsten som också har en stiftelse uppkallad efter sig.

Anna Wetterbom

Anna Wetterbom är vd i Ragnar Söderbergs stiftelse som finansierar forskning inom områdena medicin, rättsvetenskap och ekonomi.
– I stadgarna anges de tre ämnesområdena, och det är det som sätter våra ramar. Sedan avgör styrelsen, som består av släktingar till Ragnar Söderberg, hur mycket pengar vi kan avsätta varje år, vad vi ska prioritera för utlysningar och när dessa ska ske. Vi anlitar en expertpanel av externa forskare som granskar ansökningarna som kommer in och de tittar på samma kriterier som Vetenskapsrådet gör – forskarnas meriter och om projektet är nydanande och kan leda till spännande forskningsresultat, förklarar hon.

”Prioriterar stöd tidigt i karriären”
Styrelsen får en lista med rankade projekt och bedömer var strecket ska dras, det vill säga hur många av forskarna överst på listan som ska beviljas medel.

Coronaåret 2020 delade Ragnar Söderbergs stiftelse ut 22,4 miljoner kronor. En stor del av finansieringen till forskning har de senaste åren skett genom utlysningen Swedish Foundations’ Starting Grant i vilken stiftelsen samarbetar med andra svenska forskningsfinansiärer för att ge stöd åt forskare som, trots högsta betyg, avslås anslag från det Europeiska forskningsrådet.
– Vi prioriterar att ge stöd till forskare tidigt i karriären, men det ser lite olika ut när de unga forskarna behöver vårt stöd. Medicinare behöver forskningsmedel när de kommer hem från sin postdok, medan rättsvetare ofta behöver stöd ganska direkt efter disputationen, förklarar Anna Wetterbom.

Efter att projekten blivit beviljade vill Ragnar Söder­bergs stiftelse gärna ha nära kontakt med de aktuella forskarna.
– Hos vissa stiftelser kanske det kan vara en idé att pitcha sin forskning redan innan man skickat in sin ansökan. Vi vill snarare ha kontakt efter att peer review-förfarandet haft sin gång, då bjuder vi in forskarna som fått anslag till en middag och kommer gärna på besök på lärosätet, säger Anna Wetterbom.

”Ibland blir det diskussioner”
I vissa forskningsstiftelser finns den vetenskapliga kompetensen i styrelsen eller i ett eget råd, och man anlitar bara ytterligare externa experter i mån av behov.

Lisbeth Barchan sitter i Sten K Johnsons stiftelses råd och är stiftelsens verksamhetsledare. Sten K Johnson var entreprenör och ägare av bolaget Tibia konsult. Stiftelsen delar ut stipendier på upp till 300 000 kronor till individer, organisationer och företag med skånsk anknytning inom områdena utbildning, bildning, medicin, teknik, entreprenörskap, litteratur och musik.

Lisbeth Barchan

– Vi är fyra generalister i rådet och vi granskar alla ansökningar som kommer in. Först går var och en av oss igenom dem och sedan har vi ett antal långa, svåra, roliga möten där vi stöter och blöter våra åsikter. Ibland är vi överens, ibland inte, och då blir det diskussioner. Sedan har vi till vår hjälp tre specialister inom medicin, musik och teknik, som hjälper oss att bedöma ansökningarna inom de områdena. När vi diskuterat klart lämnar vi vår lista till styrelsen som fattar beslut, berättar hon.

Lisbeth Barchan kände Sten K Johnson som gick bort 2013. Hans ena son sitter med i stiftelsens råd och styrelse, den andre enbart i styrelsen.
– Sten gav tydliga direktiv om hur stiftelsen skulle skötas. Ibland när det är svårt att göra bedömningar kan vi tänka – vad hade Sten tyckt? Hur hade han valt i det här läget? Det känns viktigt. Sten ville ge möjligheten att testa annorlunda idéer, därför ger vi ofta pengar till sådana projekt, säger Lisbeth Barchan, som under månaderna innan stiftelsen lyser ut sina stipendier åker runt till inkubatorer och lärosäten i Skåne och berättar om vad stiftelsen kan bidra med.

Vetenskapligt råd
De stiftelser som Universitetsläraren pratat med tycker alla att det är lätt att tolka de egna stadgarna. Ibland kan det dock bli klurigt att förstå gamla skrivelser utifrån dagens perspektiv. Vad betyder ett ord som ”landsgagneligt”? Vad ville donatorn?

Hubertus Videgård är barnbarn till Gösta Videgård som var byggnadsingenjör och grundare av Ekhagastiftelsen. Hubertus är civilekonom, styrelseledamot och stiftelsens sekreterare. Han sköter ensam stiftelsens administration på deltid. Ekhagastiftelsens process för att bevilja ansökningar innebär en första bortgallring av ansökningar som inte är kompletta. I steg två utvärderar stiftelsens eget vetenskapliga råd ansökningarna och sammanställer ett förslag till styrelsen. Styrelsen bedömer projektens relevans och fattar beslut om vilka ansökningar som ska beviljas utifrån rådets förslag. Hur mycket pengar det blir beror på storleken på avkastningen från stiftelsens kapital.

Hubertus Videgård

– Vi i styrelsen är inga forskare, så vi behöver rådet för att bedöma projektens metodik och vetenskaplighet. Däremot är vi bra på att bedöma om inriktningen är rätt i förhållande till det vi ska ge pengar till, säger han.

Ekhagastiftelsens stadgar från 1944 är inte så detaljerade, där står inget om att forskningen ska ha någon speciell inriktning för att få stöd. I början gav stiftelsen inte heller så mycket pengar, och när donatorn gick bort 1952 behövde syftet med stiftelsen förtydligas.
– Då tillsatte man en utredning för att ta reda på Gösta Videgårds intressen. Genom att intervjua personer som kände honom kom man fram till att stiftelsens fokus skulle vara att främja människans hälsa via bättre livsmedel, odling utan konstgödsel och bekämpningsmedel, och naturliga läkemedel och läkemetoder, berättar Hubertus Videgård.

Kontroversiella områden
Biodynamisk odling och alternativmedicin är två kontroversiella och ifrågasatta områden som fått en vetenskaplig chans tack vare stiftelsen.
– För Ekhagastiftelsen är den vetenskapliga delen det viktiga. Vi kan ge pengar till sådant som är kontroversiellt, men vi kräver att projekt ska ha ett vetenskapligt upplägg. Om man får en idé om en udda metod, vem vet, den kanske fungerar. Vill en forskare undersöka en hypotes så kan vi ge stöd så länge projektet bygger på vetenskapliga forskningsmetoder som bland annat kan innefatta randomiserade kontrollerade studier, upprepade försök och beräkningar av statistisk styrka. Vi kanske hjälper till att bevisa att metoden inte fungerar, eller att den fungerar, förklarar Hubertus Videgård.


Kategorier: Artiklar, Finansiering