Universitetsläraren har läst samtliga överenskommelser om utköp med avgångsvederlag från 14 svenska lärosäten för 2020 och första halvåret 2021. Totalt handlar det om 67 stycken varav lektorer, adjunkter och forskare omfattas av 19 överenskommelser.
– Om vi får frågor från medlemmarna om utköp är vår rådgivning att detta ska användas restriktivt. Samtidigt kan det i vissa situationer vara försvarbart när andra möjligheter prövats utan att det gått att finna någon lösning, säger Lars Andrén, kommunikationschef på Arbetsgivarverket.
Stockholms universitet har flest utköp
Flest överenskommelser har Stockholms universitet skrivit under den period som Universitetsläraren har undersökt. Det handlar om tolv, varav en tredjedel utgörs av forskare och lärare. Göteborgs universitet slöt åtta överenskommelser och Södertörns högskola sju, precis som Lunds universitet.
Överenskommelserna är likartade. Det finns exempelvis aldrig beskrivet något om bakgrunden till utköpet. Men några delar återkommer: Den anställde lämnar sin anställning och får för det en summa pengar, oftast en klumpsumma men ibland ett antal arbetsbefriade månader med lön. Företrädesrätten är också något som de flesta avsäger sig i överenskommelsen med arbetsgivaren.
Den ekonomiska ersättningen som utgår till den som lämnar sin anställning varierar mellan lärosätena. Vid Linnéuniversitetet har någon fått 18 månadslöner i ersättning, på Blekinge tekniska högskola 12 månadslöner samt en arbetsbefrielse under ytterligare 14 månader. Vid Högskolan Dalarna har en person fått 19 månadslöner och på Karolinska institutet är den högsta ersättningen 196 000 kronor.
Olika undertecknare
Vem som skriver under som arbetsgivare varierar också. Vid Stockholms universitet har samtliga överenskommelser undertecknats av personalchefen som arbetsgivare. På Lunds universitet är det en rad olika funktioner som undertecknat.
– Den ekonomiska transaktion som kan förekomma följer vår interna attestordning; Lunds universitets föreskrifter om fördelning av beslutsbefogenheter och rätt att teckna avtal vid Lunds universitet. Respektive fakultet eller motsvarande har ansvar för sin attest- och delegationsordning, säger Marie Härstedt, hr-chef vid Lunds universitet.
Avgångsvederlag vid utköp är inte reglerat i lag. Företeelsen finns inte heller med i kollektivavtal. Det enda stället i arbetsrätten där möjligheten att köpa ut en anställd nämns är i §39 lagen om anställningsskydd. Där beskrivs vad som händer om inte en arbetsgivare vill ta tillbaka en anställd trots en tvingande dom i Arbetsdomstolen. Då finns möjligheten för arbetsgivaren att köpa sig fri. Ersättningen till den som har blivit utköpt kan då variera med mellan 16 och 32 månadslöner, beroende på anställningstid.
Båda parter nöjda
Överenskommelser om ”utköp”, utan föregående dom i Arbetsdomstolen, är en civilrättslig överenskommelse mellan två ”parter” som förutsätts ha en jämbördig relation i förhandlingarna.
– Detta är ju frivilliga överenskommelser mellan två parter. Båda parter måste vara nöjda för att det ska bli en överenskommelse, då får man också förutsätta att de ersättningar som betalas ut upplevs som rimliga från båda håll, säger Lars Andrén.
Men även om utköp inom staten är en civilrättslig överenskommelse så måste den följa de regler som finns på den statliga arbetsmarknaden när en anställning ska upphöra: Det gäller exempelvis att anställningsavtal bara kan avslutas genom uppsägning från den ena parten och att uppsägningen från den anställde ska vara frivillig. Om kravet på frivillighet kan kombineras med en ekonomisk ersättning för statligt anställda är något som är oprövat rättsligt.
– Det vore intressant om någon ville pröva det här med utköp rättsligt på det statliga området, säger Mikael Hansson, universitetslektor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet.
