Offentliga arbetsgivare och privata företag med fler än 50 anställda måste införa en särskild intern kanal för rapportering av missförhållanden. Det blir den synbara skillnaden för SULF:s medlemmar efter det att lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, eller visselblåsarlagen, nu har trätt i kraft, säger Carolina Öhrn, förbundsjurist på SULF.
– Många privata företag har redan den här typen av rapporteringskanaler. Nu kommer lärosätena också att behöva ha det.
Tvingande rapporteringskanaler
Kravet på interna rapporteringskanaler är tvingande och införs stegvis från och med 17 december, då lagen trädde i kraft. För offentliga arbetsgivare gäller att dessa rapporteringskanaler ska vara på plats i mitten av juli 2022 som senast.
Den nya visselblåsarlagen baseras på ett EU-direktiv och för att den ska gälla måste det som man rapporterar om vara av allmänintresse.
I den visselblåsarlag som gällt tidigare har det krävts att det rör sig om ett allvarligt missförhållande, där det misstänkta brottet har fängelse i straffskalan, för att den som rapporterar ska omfattas av ett visselblåsarskydd. Detta är nu borttaget.
Meddelarskydd gäller än
Sedan tidigare gäller meddelarfrihet och meddelarskydd vid landets universitet och högskolor. Det innebär att anställda utan risk för påföljd får lämna uppgifter till en journalist, samt att det dessutom är olagligt för arbetsgivaren att efterforska vem som har lämnat sådana uppgifter.
Detta har inte förändrats, och innebär egentligen ett starkare skydd för den som rapporterar än vad den nya visselblåsarlagen erbjuder, säger Carolina Öhrn.
– Du kan inte som enskild egentligen veta på förhand om det här skyddet är tillämpligt eftersom det kan vara svårt att avgöra om något är av allmänintresse eller inte innan man berättar.
Hon poängterar att arbetsmiljölagstiftningen och arbetsrätten inte förändras alls i och med den nya visselblåsarlagen.
