Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Doktorandvillkor och chefsstöd diskuterades på SULF:s kongress

Mer inflytande för doktorander, mångfald inom förbundet och stöd till medlemmar i chefsposition. Det var några av frågorna som diskuterades på SULF:s kongress.

25 november, 2021
Anders Jinneklint
Maria Mattiasson
Flera förslag gällande doktoranders villkor i akademin röstades igenom på SULF:s kongress.

Flera punkter på SULF:s kongress förra veckan rörde doktorander och unga forskare. Ett ombud som kastades rakt in i hetluften var Paulina Rajkowska. Som nytillträdd ordförande för SULF:s doktorandförening bara veckor före kongressen var det hon som främst fick föra doktorandernas talan på sin allra första kongress.
– Jag är ganska nöjd. Från doktorandföreningens sida lyckades vi få igenom flera av våra motioner, säger Paulina Rajkowska.

Paulina Rajkowska

Doktorand i förbundsstyrelsen
Redan en av kongressens första beslutspunkter gällde doktorandföreningens medverkan i förbundsstyrelsen. De senaste åren har styrelsen låtit doktorandföreningen utse en representant som har blivit adjungerad på förbundsstyrelsens möten. Styrelsen lade fram en proposition om att ändra SULF:s stadgar för att säkerställa doktorandföreningen även framöver ska få utse en representant på mötena, något som också klubbades igenom av kongressen.
– Det är stort och viktigt för oss att få ett formellt kongressbeslut om detta, kommenterar Paulina Rajkowska.

”Doktoranders ställning är sårbar”
Flera förslag gällande doktoranders villkor i akademin röstades igenom. Enligt en motion från doktorandföreningen ska SULF verka för att doktorander ska vara representerade i alla kollegiala beslutsprocesser som rör deras utbildning, anställning och forskning.
– Vi anser att doktorander behöver vara med i sådana rum eftersom vår ställning är lite speciell och sårbar, vilket även gäller postdoktorer och juniora forskare. Vi drabbas på ett annat sätt än de som kommit längre i sin karriär. Att SULF ska berätta för lärosätena att de borde inkludera oss känns som en trygghet, säger Paulina Rajkowska.

Ett annat förslag från doktoranderna som röstades igenom innebär att SULF nu ska verka för att göra det möjligt att överklaga beslut om anställning som doktorand till högre instans, exempelvis Överklagandenämnden för högskolan.

Enligt Paulina Rajkowska skulle en sådan möjlighet innebära större insyn i processen och att det skulle ställa krav på institutionerna att de ska kunna motivera anställningsbeslut.
– Om man tror att någon fått tjänsten till exempel för att kommittén känner personen sedan tidigare så borde det finnas sätt att starta en process, säger hon.

Kongressen sa även ja till en motion från SULF vid Stockholms universitet som innebär att förbundet ska verka för tydligare karriärvägar med jämlika och trygga anställningar för postdoktorer och unga forskare.

Stor diskussion om mångfald
En fråga som väckte stor diskussion var en motion från SULF:s lokalförening i Uppsala som dels handlade om att SULF ska sträva efter ökad mångfald bland sina förtroendevalda, dels att förbundet ska erbjuda utbildning och nätverk för förtroendevalda med utländsk bakgrund, bland annat i frågor om hur möten och formalia fungerar i svensk föreningsverksamhet.
– Det är viktigt att vi hade en diskussion i den här frågan. Vi säger inom SULF att vi är öppna för alla och det är sant att ingen säger ”du får inte komma in i rummet” men om du behöver lära dig språket och formalia och den svenska politiken, då blir det svårare säger Paulina Rajkowska, och poängterar att hon personligen lagt ner mycket tid på att skaffa sig kunskapen som krävs för att engagera sig i den svenska fackföreningsrörelsen.

Till slut röstades motionen igenom, med ändringen att utbildning och nätverk inte bara ska gälla förtroendevalda med utländsk bakgrund, utan alla som behöver förbättra sina kunskaper om svensk föreningskultur och svenska fackförbund.

Ett argument för ändringen var att det även finns unga svenskar i dag som inte har så stora kunskaper om formalia i en förening, ett argument som Paulina Rajkowska inte helt håller med om.
– Har man vuxit upp i det svenska samhället vet man att ens röst räknas och har betydelse. Vi som kommer från andra länder har inte alltid den förståelsen, som student i Polen hade jag knappt några rättigheter. Det är tråkigt att vi missar personer som kunde ha engagerat sig fackligt, säger hon.

SULF:s stöd till chefer
I diskussionerna på kongressen ifrågasatte Paulina Rajkowska varför det skulle vara svårare att ge stöd i föreningskunskap till medlemmar med utländsk bakgrund, än att stötta medlemmar i chefsposition – en fråga som gav upphov till en av de mer intensiva debatterna under kongressen.

Även i det fallet var det SULF i Uppsala som motionerat, den gången om att SULF tydligare ska kommunicera att även chefer kan få stöd och uppbackning av förbundet, samt att medlemmar med chefsuppdrag ska ges tillgång till chefsnätverk och utbildning i chefskap och ledarskap ur ett fackligt perspektiv.

Det som främst gav upphov till diskussion var frågorna om nätverk och utbildning. Argumenten för detta var bland annat att många inom akademin går i och ur olika chefsroller samt att även fackets medlemmar vinner på ett kollegialt ledarskap. Andra menade att chefskapet är arbetsgivarens ansvar.

Till slut avslogs förslaget om nätverk, medan förslaget om kurser röstades igenom med ändringen ”att SULF ska ta fram och erbjuda en utbildning i kollegialt ledarskap för alla medlemmar”.

Kongressen, inklusive nya ordföranden Sanna Wolks tal avhandlades digitalt.

Språktester vållade debatt
En annan fråga som ledde till långa diskussioner var huruvida SULF ska verka mot införandet av språktester som krav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap, något som drabbar forskare och doktorander med utländsk bakgrund, återigen enligt en motion från SULF i Uppsala. Diskussionen kom att handla om huruvida det är en facklig eller en politisk fråga och till slut röstades förslaget ner.

Paulina Rajkowska hör till dem som argumenterade för att SULF borde driva frågan om språktester. Hon tycker det är viktigt att skilja på facklig verksamhet och partipolitik men menar att det handlar om att ta samhällsansvar i en fråga där SULF sitter på mycket kunskap.

Samtidigt har hon förståelse för dem som röstade nej i frågan.
– Jag förstår argumenten men gränserna är otydliga. SULF engagerar sig ju i frågan om den nya migrationslagstiftningen. Varför är det mindre politiskt än att prata om språk? undrar hon.

Utköp ska undersökas
Diskussion blev det också kring en motion från SULF Umeå som föreslog att SULF ska undersöka hur lärosätena använder sig av utköp av personal, villkoren som arbetsgivaren erbjuder för utköpen samt hur utköpsprocesserna ser ut.

Förbundsstyrelsen menade att uppgiften i princip skulle vara omöjlig, med hänvisning till att avtalen kan vara sekretessbelagda och att Saco-S sällan är involverat i processerna, men att man ändå avser följa trenden med ökade utköp (enligt Universitetslärarens granskning nyligen har utköp av personal från lärosäten nästan tredubblats de senaste sju åren).

I diskussionen framgick bland annat att graden av facklig involvering skiljer sig mellan lärosäten, ibland är facket inte inblandat i utköpsprocesserna, i andra fall är den fackliga involveringen större.

Till slut beslutade kongressen att ”SULF under mandatperioden på lämpligt sätt undersöker omfattningen av och eventuella orsaker till utköp inom akademin”.

Motioner från enskilda medlemmar
Som Universitetsläraren tidigare skrivit om lades två av kongressens 51 motioner av enskilda medlemmar. Åsa Morberg, docent i didaktik och senior medlem, föreslog bland annat att SULF ska utreda möjligheten att ge stöd till senior arbetskraft, vilket kongressen sa ja till.

Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, ville att SULF ska verka för en revidering av lärares tjänstgöring som synliggör den ökade administrativa arbetsbördan, vilket kongressen också klubbade igenom.

Bland andra beslut kan nämnas att SULF ska förstärka sitt engagemang i akademisk frihet på internationell nivå och inleda ett samarbete med Scholars at Risk eller motsvarande organisation.

Förbundsstyrelsen ska också verka för att det initieras forskning och undersökningar om coronapandemins effekter för universitetslärare och forskare på kort och lång sikt.

Anders Jinneklint
Maria Mattiasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023