När intervjun görs har Mats Ericson precis avslutat ett möte inför att SULF och representanter för lärosätenas ledningar ska samlas till ”rundabordssamtal”.
Avsikten är att diskutera i vilken utsträckning man delar problembilder, som de som framgår i SULF-rapporten I skuggan av osäkerheten: om externfinansiering, osäkra anställningar och arbetsmiljö på universitet och högskolor. (Se också artikeln ”Villkoren i akademin är en gig-ekonomi” på universitetslararen.se (27 maj 2021.)
– Vi ska diskutera sådant som de dåliga villkoren i högskolan som kan innebära att någon kanske inte får en tjänst förrän vid 40 års ålder, det kan helt enkelt innebära att det blir desmeriterande att disputera och vi förlorar dem som går till näringslivet där deras kompetens efterfrågas och där villkoren är tryggare och bättre.
Mats Ericson talar om risken att det pågår en högskolans brain drain, som också tar sig uttryck i hur det nya regelverket för uppehållstillstånd drabbar doktorander och forskare från länder utanför EU/ESS-området.
– Vi importerar doktorander och sen slänger vi ut dem, säger Mats Ericson.
Han berättar att några oppositionspolitiker hörde av sig efter att han och företrädare för doktorander och studenter uppmärksammat problemet i en debattartikel i Svenska Dagbladet 24 augusti.
– Tyvärr verkar det dock som om de fick kalla fötter, förmodligen eftersom frågan om uppehållstillstånd är så politiskt känslig.
Mats Ericsons engagemang i frågor kring högre utbildning och forskning har knappast avtagit under de nio åren som SULF:s ordförande, något som för övrigt innebär att han är den ordförande som har suttit längst.
– Jag är bland annat nöjd med att under de här åren ha drivit på för att politiker ska inse att de måste backa från klåfingrigheten gällande högskolans utbud och i stället överlåta makten till lärosätena.
Han påpekar också det paradoxala i att politiker är ständigt upptagna av lärarutbildningen, men däremot aldrig intresserar sig för den nog så viktiga civilingenjörsutbildningen.
Mats Ericson engagerade sig tidigt i utbildningens, inte enbart forskningens, behov av akademisk frihet.
Nu menar han inte att ”allt” är politikernas fel, utan att det också finns problem i högskolans kultur.
– Tron att alla måste vara sin egen lyckas smed gynnar inte den kollektiva processen för utveckling, där ser jag det som att näringslivet ofta är bättre på att göra alla delaktiga.
Mats Ericson har dock inte lockats av näringslivet utan troget, om än knappast okritiskt, fortsatt i högskolevärlden och skaffat sig (minst) tre perspektiv, som forskare, arbetsledare och som fackligt aktiv.
Han är nu inne på sin 80:e termin av undervisning och tillhör inte den forskartyp som gärna slipper undervisa, tvärtom.
– Jag går ner till en femtioprocentstjänst efter att jag lämnat ordförandeskapet i SULF, men fortsätter min lärargärning och undervisar på KTH, på KI:s läkarutbildning och Försvarshögskolans officersutbildning. Att vara lärare, det är jag, beröm från studenter är den bästa bekräftelse man kan tänka sig.
Han har som professor i arbetsvetenskap ägnat tid och forskning åt ledarskap och sätter gärna likhetstecken mellan lärarskap och ledarskap.
– Också där handlar det om en kollektiv process, precis som med det fackliga arbetet. En ordförande har ensam inte alltför stor betydelse, det sker mycket viktigt fackligt arbete som inte syns, i det lokala arbetet och som utförs av alla proffs på SULF-kansliet.
På frågan om han har några förebilder inom ledarskap nämner han Sacos ordförande Göran Arrius och två rektorer, nu framlidne Janne Carlsson, KTH:s rektor mellan 1988 och 1998 och Gunnar Svedberg, rektor för dåvarande Mitthögskolan och senare för Göteborgs universitet mellan 2003 och 2006.
– Gemensamt för de här tre är att inte vara impulsiva, inte driva igenom egna storslagna visioner utan i stället tålmodigt och med kompromissvilja förankra förändringar.
På frågan hur han själv är som ledare säger han sig ibland vara lite väl spontan.
– Men jag försöker hålla mig till den där regeln att man ska hålla huvudet kallt, ha ett varmt hjärta och rena händer.
