Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Skapa öppna diskussioner om känsliga ämnen

För att få till en bra dialog om känsliga ämnen behöver vi skapa tillit mellan studenterna och till läraren. Det menar Amrita Ghosh som har hållit kurser om rasism och integration i USA och i Sverige.

31 maj, 2021
Kajsa Skarsgård
Amrita Ghosh

Innan Amrita Ghosh 2017 flyttade till Sverige och Linnéuniversitetet som postdok inom postkoloniala studier, undervisade hon bland annat på en kurs om rasism och genus vid Seton Hall University i New Jersey. Kursen var obligatorisk för alla studenter vid lärosätet. Ofta kom de direkt från high school, 17–19 år gamla.

Amrita Ghosh

Först och främst behövde Amrita Ghosh etablera klassrummet som en trygg zon för demokratisk dialog.
– Det handlar om att skapa en kontaktzon för olika idéer och en tillit till att vi är intresserade av dialog och att vi respekterar och inte kränker varandra, säger Amrita Ghosh som nu är forskare vid Lunds universitet.

Trygga dialogrum 
Tal om ”trygga rum” brukar trigga kritikers oro för lågt i tak och inskränkningar av yttrandefriheten. Amrita Ghosh menar att trygga dialogrum inte behöver vara något kontroversiellt. På kursen i fråga började klassen med att tillsammans kritiskt analysera och sedan definiera hur de ser på yttrandefrihet.
– Nästan alltid ramar de in det som att det inte bara handlar om en rätt att få säga vad man vill till vem helst, utan att frågan också rymmer en respekt för andra människor.

Därifrån fortsätter sedan diskussionerna om känsliga ämnen, som rasism och sexism. Utöver akademiska texter använder Amrita Ghosh exempel från populärkulturen, till exempel reklam och musik­videor, för att väcka tankar och skapa dialog.
Hennes pedagogik handlar genomgående om att med frågor hjälpa studenterna att undersöka varför de tänker som de gör. Ofta lämnar de kursen med en mer komplex bild av verkligheten.

”Ge tillbaka frågan till studenterna”
En akademisk artikel om att ras bara är en historisk konstruktion kan först göra vissa studenter obekväma, men när de då själva får försöka definiera vad ras är landar de ofta i vad de sedan inser egentligen är religion, nationalitet eller hudton. Då kommer nästa stora fråga: Om ras bara är en konstruktion, hur och varför har tanken om skillnader mellan vita och svarta blivit så dominerande i vårt samhälle?
– Det handlar om att ge tillbaka frågan till studenterna och låta dem definiera och tänka på de egna antaganden vi har till vardags.

Även när studenter yttrar sig på sätt som Amrita Ghosh anser är problematiska försöker hon att stanna upp och lyfta blicken för att de tillsammans ska undersöka vad tankegången bottnar i.

”Gör ingen skada”
Medan studenter i USA är mer vana att diskutera frågor och dela erfarenheter av rasism, har Amrita Ghosh ibland mötts av total tystnad när hon har undervisat på kurser om multikultur och integration i Sverige. När det trygga dialogrummet på kursen väl är etablerat kan studenterna däremot stanna långt efter seminariets slut för att diskutera.

Vid Seton Hall University träffades lärarkollegiet en gång i månaden för att fortsatt utveckla pedagogiken och sin egen kunskap i dessa frågor, och det tycker Amrita Ghosh är väldigt viktigt.
– Min mentors motto var: Gör ingen skada – varken på studenterna eller dig själv. Jag strävar efter att vara en positiv kraft i klassrummet och skapa en livfull atmosfär där alla vill lära av varandra.

Kajsa Skarsgård

FAKTA. 4 steg till ett öppet diskussionsklimat

  1. Låt studenterna etablera vad ett bra dialogklimat är.
  2. Undervisa genom att fråga och undersöka olika idéers rötter.
  3. Ge plats för studenternas egna erfarenheter.
  4. Använd först relevanta exempel från andra kontexter ifall studenternas egen kontext kan vara för känslig att börja en bra dialog kring.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023