Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Testa kunskaperna med en munta i stället för en tenta

En muntlig tentamen kan testa vissa förmågor bättre än en skriftlig. Dessutom är muntor lättare att genomföra digitalt än på campus, menar lektorn Göran Manneberg.

22 mars, 2021
Kajsa Skarsgård

Göran Manneberg har använt muntor som examinationsform i 20 år. När han våren 2020 blev tvungen att snabbt ställa om till distansläge upptäckte han att det var enkelt gjort med muntorna. Det blev till och med mer tidseffektivt att genomföra muntorna över Zoom än på hans tjänsterum på KTH.
Dessutom är möjligheten att fuska på en munta väldigt begränsad även när den sker på distans.

Göran Manneberg är lektor i fysik och konstaterar att djupare matematisk problemlösning inte lämpar sig för muntor, inte heller andra typer av djupare analyser. Däremot är muntor bra för att testa interaktiv experimentell förståelse, deskriptiv förståelse, förmåga att lösa standardproblem och förklara, liksom att komma runt eller rätta till missförstånd.

Göran Manneberg

– En av fördelarna är att läraren kan styra en student rätt om den har missuppfattat något och därför håller på att spåra ur. Det kanske inte är ett allvarligt fel, men på en tenta kan ett sådant missförstånd leda till att studenten inte får några poäng.

Försöker leda samtalet framåt
Han använder muntan som en slutexamination på kursen, och under kursens gång testar han studenternas kunskaper löpande genom inlämningsuppgifter som han ger återkoppling på.

Studenterna får också icke-obligatoriska uppgifter som de kan göra för att förbereda sig på muntans A- och B-betygskriterier. Med studenterna som gör dessa uppgifter kan Göran Manneberg ofta inleda muntan på en högre nivå, men även andra studenter uppnår ett A- eller B-betyg på muntan.
– Jag försöker att leda samtalet framåt och då ser man om det går eller inte. Det är lättare än man tror att göra bedömningen av en munta, men jag var själv lite tveksam innan jag hade gjort det.

Börja i mindre skala
Göran Mannebergs muntor är på 20 minuter. På sin kurs med 300 studenter innebär det 100 timmar munta – men han uppmanar sina kollegor att inte avskräckas.
Först och främst bör man börja i mindre skala, kanske på en kurs med 20–30 studenter. Återkoppling och betygsättning sker på direkten i slutet av muntan och innebär därför att läraren inte behöver lägga ytterligare tid på det.
De 20 minuters arbetstid Göran Manneberg tilldelas per student för rättning motsvarar tiden för muntan. I stället för att rätta 300 tentor får han också ett möte med varje student som är stimulerande och lärorikt även för honom.

Färre klagomål
Dessutom får han färre klagomål och frågor från studenter att hantera efteråt. Att de får direkt återkoppling på sin prestation, i stället för att vänta 2–3 veckor på en rättning, är något studenterna framhållit som positivt i utvärderingarna.
Sammantaget bedömer Göran Manneberg att arbetstiden för muntorna är ungefär densamma som för en motsvarande salstenta.

Ställer 15–20 frågor
Hans munta innehåller 15–20 frågor, men till sin kurs på 300 studenter förbereder han 300 frågor så att studenterna inte kan veta vad de kommer att få svara på. Ett misstag han gjorde i början var att ha förberett för få frågor, och inte ha tänkt på att tröttheten i slutet av en dag med muntor kan göra det svårt att komma på nya i stunden.
– Var också öppen för att folk kan ha olika sätt att utrycka sig och olika vägar att nå målet, säger Göran Manneberg.

Kajsa Skarsgård

FAKTA. Så lyckas du med din munta

  1. Testa på en mindre grupp först.
  2. Ha en ordentlig frågebank.
  3. Ha en strategi för att lugna nervösa studenter.
  4. Spela in muntan för att kunna bemöta eventuella klagomål.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023