Att lärarutbildningen är omdiskuterad är inte märkligt. Sammantaget är lärarutbildningarna högskolans största yrkesutbildning som leder fram till fyra olika examina: förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare.
Grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet är i sin tur uppdelade i flera inriktningar. Söker man i Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik för höstterminen 2020 hittar man 1 147 kurser och program. Lärarutbildningar ges vid 28 lärosäten, från Luleå i norr till Lund i söder. Varje år börjar cirka 14 000 studenter på en lärarutbildning.
Enbart på grund av storleken och komplexiteten på utbildningarna kan kontroverser kring lärarutbildningen få avsevärda proportioner.
Under hela efterkrigstiden har lärarutbildningarna varit utsatta för ständiga utredningar, omgörningar och en strid ström av statliga direktiv.
Lärarutbildningen får också klä skott för tillkortakommanden som tillskrivs skolan.
– Lärarutbildning har direkt koppling till skolan där det finns ett politiskt intresse och därmed en koppling till den offentliga debatten, säger utredaren Heléne Fröborg, som leder Universitetskanslersämbetets projekt lärarutbildning.
Hon menar att lärarutbildningen skiljer ut sig från andra högskoleutbildningar.
– Det som påverkar oss i samhället förväntas att tas upp i lärarutbildningarna, säger Heléne Fröborg.
Lärarutbildningen har under hela efterkrigstiden varit utsatt för ständiga utredningar, omgörningar och en strid ström av statliga direktiv.
Heléne Fröborg lyfter upp två omständigheter som orsakar debatt.
Det ena är reformerna.
– Lärarutbildningarna har reformerats i Sverige flera gånger under de senaste decennierna. Reformerna ställer stora krav på omställning för personalen inom lärarutbildningarna, säger hon.
Den andra punkten som skapar diskussion inom högskolan är antalet examensmål.
– Om man jämför antalet examensmål mellan högskolans olika yrkesutbildningar i examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen, så har lärarutbildningarna många och mycket detaljerade examensmål, säger Heléne Fröborg.
”Politiskt drivna reformer”
Redan 2015 års skolkommission konstaterade att den höga reformtakten, på grund av oenighet på den politiska nivån, har lett till problem i sig och brist på arbetsro.
– En orsak är att skolans uppdrag ser annorlunda ut i dag och blir alltmer komplicerat. I skolan ska lärarna lösa allt fler samhällsproblem och då avspeglar sig det i lärarutbildningarna; politiken tycker att lärarutbildningen ska ta hand om allt fler uppgifter, säger Maria Jarl.
Maria Jarl är lektor i utbildningsvetenskap och rektorsråd i lärarutbildningsfrågor vid Göteborgs universitet. Hon är också ordförande för Lärarutbildningskonventet som samlar företrädare för landets lärarutbildningar och en rad andra intressenter för diskussioner och samarbete.
Hon anser att reformerna inte kommer inifrån lärarutbildningarna utan är politiskt drivna.
– Vi har haft reformer av lärarutbildningen vart tionde år de senaste decennierna, stora genomgripande reformer. De har präglats av skiftande syn på vad lärarkompetens är. Jag uppfattar att reformerna har varit ideologiskt drivna. Det är politiken som drivit dem, inte så mycket forskningen om vad som ger hög kvalitet eller vad som är lärarkompetens, säger Maria Jarl.
Även om det inte skett någon stor förändring av lärarutbildningarna sedan reformen 2011 tillkommer det försöksverksamheter och många olika partiella reformer, som också riskerar att ta kraft och fokus från ordinarie verksamhet.
Det är satsningar som ska gynna lärarförsörjningen i skolan, som fler vägar in till läraryrket, kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarutbildning, vidareutbildning av obehöriga lärare, arbetsintegrerad lärarutbildning, utländska lärares vidareutbildning.
– Vi har uppfattat att många tycker att man borde kartlägga vad försöksverksamheterna ger och hur många lärare som utexamineras på grund av satsningarna, säger Heléne Fröborg på UKÄ.
Det finns en rad omständigheter som gör att man kan peka på att lärarutbildningen har problem. Söktrycket är lågt på delar av lärarutbildningen, med låga antagningsbetyg som följd och därmed följande avhopp av studenter med dåliga förkunskaper. Det kan åtminstone delvis förklaras av utbyggda utbildningar på grund av det stora behovet av lärare.
Ibland skymtar det i debatten att lågt söktryck beror på brister i lärarutbildningen, men en trolig orsak är bristande attraktivitet för läraryrket.
– Det handlar om yrkets status och attraktivitet, och uppbackning från samhället, säger Maria Jarl.
Urholkning av resurser
Dessutom är genomströmning också en fråga om resurser, exempelvis hur många timmar undervisning studenterna får.
SULF har i skriften Systemfel i kunskapsfabriken (2018) visat att av alla utbildningar på högskolan har lärarutbildningen drabbats hårdast av urholkningen av resurser.
– När man har tillfört medel för kvalitetssatsningar på till exempel humsamområdet har inte utbildningsområdet undervisning fått något. I en av kvalitetssatsningarna har man till och med tagit pengar från undervisningsområdet, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.
Kanske är det inte förvånande att lärarutbildningarna upprepade gånger fått kraftig kritik vid utvärderingar.
Vid utvärderingen som Högskoleverket gjorde 2004 riktades mycket hård kritik mot lärarutbildningarna men då utfärdades inga varningar eftersom det gått så kort tid efter den senaste reformeringen av utbildningarna.
Vid nästa utvärdering 2008 ifrågasatte Högskoleverket rätten att examinera lärare vid nästan fyra av tio lärarutbildningar. Andelen disputerade lärare var för låg, kunskapsfördjupningen för svag och matematikutbildningen för dålig.
Också i den senaste omgången utvärderingar blir många utbildningar underkända.
”Forskningsanknytningen ett evigt problem”
I UKÄ:s utvärderingar från i år har bortåt hälften av de utvärderade ämneslärarutbildningarna för årskurs 7–9 och gymnasieskolan fått omdömet ifrågasatt kvalitet. Matematik och svenska har störst utmaningar, enligt UKÄ.
”Något som i stor utsträckning är gemensamt är att kompetensen kan stärkas både vad gäller utbildningsvetenskaplig kompetens samt didaktisk och ämnesdidaktisk kompetens”, säger Anders Söderholm, generaldirektör för UKÄ, i ett pressmeddelande.
Vid UKÄ:s utvärderingar 2019 får nästan hälften av de utvärderade förskollärar- och grundlärarutbildningarna omdömet ifrågasatt kvalitet.
I ett pressmeddelande skriver UKÄ att många studenter inte får tillräckligt med kunskap om forskningsmetoder och förmåga till kritiskt tänkande. Vidare konstaterar UKÄ att bristerna i delar av examensmålen delvis hänger ihop med bristen på disputerad personal på vissa utbildningar, framför allt där studentvolymerna är stora.
SULF:s Karin Åmossa kommenterar:
– Forskningsanknytningen är ett, som det verkar, evigt problem ända sedan stora delar av lärarutbildningarna låg utanför högskolan. De tidigare folkskollärarseminarierna utvecklades till lärarhögskolor som 1977 inlemmades i den akademiska högskoleutbildningen. Mycket lärarutbildning ges på de mindre högskolorna som från början i princip inte hade några basanslag för forskning. De har därför haft små möjligheter att utveckla någon omfattande forskning, säger hon.
– Högskolorna har även i dag låga basanslag för forskning. Det gör att det ofta inte finns någon tid för forskning inom ramen för anställningen för lärarna på lärarutbildningen. Det finns inte heller externa medel att söka i någon stor utsträckning. Med de givna villkoren är det svårt att forskningsanknyta lärarutbildningen, fortsätter Karin Åmossa.
Men trots allt kanske vi kan se ljuset i tunneln, det tror i alla fall Maria Jarl.
– Den senaste reformen från 2011 har hög legitimitet och god förankring. Jag upplever inte att lärarutbildningen är lika kritiserad som för tio år sedan. Jag hoppas att lärarutbildarna i och med det kan känna en stabilitet och lugn och ro och möjlighet att utveckla och stärka utbildningen på våra egna villkor inifrån. Inte att man behöver springa på politikernas bollar och göra om hela tiden, säger hon.
