Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utredare: Ett underskattat verktyg för nyttiggörande

Lärare, forskare och studenter ska på likvärdigt vis få del av det statliga innovationsstödet. Nyttiggörande ska belönas och utvärderas regelbundet, kanske vart fjärde år. Det är några förslag för att förbättra holdingbolagsmodellen som presenteras i en ny utredning.

16 oktober, 2020
MarieLouise Samuelsson
Alf Karlsson

Bilden av universitetens och högskolornas holdingbolag är full av förhoppningar.
Det menar Alf Karlsson som i dagarna presenterar utredningen Ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor.
I direktiven heter det bland annat att utredaren ska ”analysera om dagens ordning med holdingbolag och innovationskontor är ett effektivt och ändamålsenligt sätt för riksdag och regering att stödja arbete med innovation, kommersialisering och annat nyttiggörande av kunskap vid lärosätena”.
Att det skulle bli en utredning aviserades i den senaste forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) som pekade på behov av en översyn av inriktningen för de holdingbolag som förvaltas av lärosätena.

Den propositionen kunde i sin tur ta avstamp i den utredning som gjordes av alliansregeringen, med Jan Björklund som ansvarig minister och som 2012 resulterade i betänkandet Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – slutbetänkande (SOU 2012:41). Utredare var Curt Karlsson, dåvarande universitetsdirektör vid Linköpings universitet, som inte var imponerad av varken statlig ägarpolicy eller riktlinjer, ”som enligt min mening inte är ägnade att sätta in holdingbolagen i ett övergripande statligt perspektiv”.
Senare har också Styr- och resursutredningen, Struten, i betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) efterlyst en särskild utredning för att bland annat tydliggöra högskolans roll i det samlade innovationssystemet.

Dessutom har Föreningen universitetsholdingbolag i Sverige, FUHS, upprepade gånger påtalat brister och framför allt otydlighet i hur systemet fungerar.
Det kan alltså sägas ha varit väl krattat för ännu en utredning av holdingbolag och lärosätenas roll i innovationssystemet. I oktober 2019 fick Alf Karlsson utredningsuppdraget och det han beskriver som ”ett brett mandat”.

”Nyttiggörande och innovationer något självklart”
Att uppdraget gick till just Alf Karlsson kan bland annat kopplas till att han i regeringskanslikretsar gjort sig känd för att ”gilla nyttiggörande och innovationer” men också för att ha arbetat med digitalisering och att han har förståelse för hur lärosätena fungerar.
Han är jurist med ett förflutet som kanslichef vid Mälardalens högskola, därefter samhällspolitisk chef vid Miljöpartiets riksdagskansli och mellan 2016 och 2018 statssekreterare hos bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP).

Alf Karlsson menar, oavsett vad han eller andra gillar, att nyttiggörande och innovationer är något självklart, bland annat med hänvisning till högskolelagens första kapitel, andra paragrafen:
”I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”

”Styrningen saknar helikopterperspektiv”
Sedan är det givetvis alltid en fråga om hur högskole­lagen ska tolkas, både vad det gäller nytta och samverkan. Det behöver nödvändigtvis inte handla om kommersialisering, produkter och patent.
– Att examinera 25 doktorander som sedan får jobb där deras kompetens tas tillvara är ett exempel på nyttiggörande. Det viktiga är att innovationsstödet som helhet kommer lärare, forskare och studenter till del, på likvärdigt vis, säger Alf Karlsson som ser holdingbolagen som ett underskattat verktyg för nyttiggörande.

Samtidigt är det ett verktyg som det inte givet är lätt att hantera, vilket bland annat framgår av Riksrevisionens granskning.
– Ett problem är att politikerna inte tydligt efterfrågat resultat, man ser bara årsredovisningarna vilket bidrar till att styrningen saknar helikopterperspektiv. Framgångsrikt nyttiggörande ska också löna sig, det bör premieras.

Därför vill Alf Karlsson bland annat se möjligheter att regelbundet utvärdera lärosätenas nyttig­görande och menar att det kan behövas ett nytt system för upp­följning vart fjärde år, förslagsvis något som Universitetskanslers­ämbetet och Vinnova får ansvara för.

Brist på kapital i bolagen
Under utredningsarbetet har han besökt samtliga lärosäten, inte bara de 18 som har holdingbolag, och haft möten med rektorer, forskare och företrädare för holdingbolag och innovationskontor. Han har också träffat företrädare för forskningsstiftelser och andra aktörer för att få en bild av vad man kan sammanfatta som innovationsprocessen.
En för Alf Karlsson ganska förväntad slutsats av besöken vid universitet och högskolor blev att uppläggen kring holdingbolag och innovationsstöd varierar, liksom förutsättningarna.
Det som är gemensamt är brist på kapital, men trots detta finns ofta stora förhoppningar på framgångsrik verksamhet i holdingbolagen, både hos lärosätena och det omgivande samhället, exempelvis det regionala näringslivet.

Men liksom förutsättningarna varierar också förhoppningarna, på sin rundresa har Alf Karlsson mött resignerade rektorer som menar att ”forskarna ändå gör som de vill”.
– Verksamhetens framgångar är rektorsberoende, det går bäst för ambitiösa och intresserade lärosätesledningar, som tydligt signalerar sin vilja och som med självklarhet kan tala om ”sitt holdingbolag”.

Åtgärder att vänta
När betänkandet är överlämnat återstår att se hur regeringen och minister Matilda Ernkrans (S) går vidare med förslagen samt i vilken utsträckning innovationssystemet i allmänhet och holdingbolagen i synnerhet tillförs nya pengar under de kommande fyra åren.
Möjligen är det för kort tid mellan betänkande och den kommande forskningspropositionen för att det ska vara realistiskt att räkna med att regeringen ska kunna avisera omfattande och detaljerade åtgärder.

Men redan i april kom utbildningsdepartementet med besked om förtydligade riktlinjer för holdingbolagen.
Och det man kan vara helt säker på är dock att holdingbolagsfrågan kommer att finnas med i propositionen som exempel på politikens tilltagande fokusering på innovation.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023