Mötet skulle egentligen ha hållits i somras direkt efter att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i juni presenterade sin uppföljning av de senaste årens rekryteringsmål, men fick skjutas upp på grund av coronarelaterad arbetsbelastning.
Det var i maj 2019 som regeringen beslutade att skärpa jämställdhetskraven för de svenska universiteten. Med sikte på att nå en jämställd fördelning 2030 förväntas lärosätena rekrytera tio procent fler kvinnor än män som professorer.
Som Universitetsläraren tidigare skrivit om når de flesta lärosätena inte upp till de satta målen, UKÄ:s uppföljning visar dock att andelen kvinnliga professorer växer, om än sakta. Skillnaderna är också stora mellan lärosäten och ämnesområden.
Matilda Ernkrans hade kallat representanter både för lärosäten som lyckats bra med rekryteringsmålen och för de som ligger långt från målen.
– Tanken är att man kan lära av de goda exemplen och att inspirera varandra, säger Matilda Ernkrans som också ser det som viktigt att visa att regeringen har ett starkt engagemang i frågan.
– Det finns mer jobb att göra och med tanke på att det handlar om statens största arbetsplats är det viktigt att högskolan kan vara en förebild.
Hon säger vidare att det finns ett starkt stöd från lärosätena men också att det finns olika åsikter om rekryteringsmål, som om de olika procentsatser som åläggs lärosätena.
Enligt Matilda Ernkrans lär frågan om rekryteringsmål ha en given plats i den kommande propositionen för innovation och forskning som är planerad att läggas fram under hösten.
