Efter KI:s fryshaveri – universitetens biobanker känner sig trygga

Ett omfattande fryshaveri på Karolinska institutet ledde till att flera decennier av insamlade prover gick förlorade. Universitetsläraren har undersökt hur biobankerna på Sveriges resterande universitetssjukhus arbetar – och om de påverkats av KI:s haveri.

17 april, 2024
Marie Ullnert
Huvudentré till Sahlgrenska universitetssjukhuset
Universitetsläraren har pratat med Sveriges sex övriga universitetssjukhus med anledning av KI:s fryshaveri. Samtliga, däribland Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättar att de upplevt några enstaka fryshaverier, dock utan några större förluster av biologiska prov.

I Sverige finns det, utöver Karolinska institutet, sex stycken universitetssjukhus: i Uppsala, Umeå, Göteborg, Malmö och Lund, Linköping och Örebro. Samtliga har biobanker där biologiska prover förvaras. Alla biobanker har sina egna rutiner och arbetssätt för att säkerställa förvaringen av dessa prover. Alla sex säger också att de är trygga med hur deras rutiner fungerar.

En åtgärd som samtliga sex universitetssjukhus vidtar är bevakning och beredskap dygnet runt, årets alla dagar, av behörig personal som kan hantera eventuella problem som uppstår. Något som saknades på Neo på KI, där julhelgens stora fryshaveri inträffade.

– Man får alltid tag på en tekniker som kan hjälpa till. Varje år går vi även en rond där vi kontrollerar alla våra frysar, då kollar vi också så att de är märkta med rätt kontaktuppgifter till dess ägare, säger Thomas Ludvigsson, områdeschef för fastigheter på Norrlands universitetssjukhus.

Flera av universitetssjukhusen har även extrafrysar som alltid står tomma, dit prover kan evakueras tillfälligt om en ordinarie frys går sönder.

På Biobank väst, som tillhör Sahlgrenska universitetssjukhuset, använder man dubbla larmsystem. Under ordinarie arbetstid går eventuella larm till beredskapen på sjukhuset, övrig tid finns en jour i beredskap.

– Jag som enhetschef får även ett andra larm som visar vilken temperatur frysarna har i realtid, säger Linda Fröderberg Roth, enhetschef på Biobanken väst.

Anna Beskow är sektionschef på biobanken vid Uppsala kliniska forskningscentrum och har jobbat med olika biobanker under många år. Hon menar att fryshaverier är något som drabbar alla biobanker vid olika tillfällen.

– Ofta är det mänskliga faktorer på olika nivåer som spelar roll. Här på Uppsala hade vi ett haveri för ungefär tio år sedan då en kvävetank tinade helt. Det är en jäkla otur, säger hon.

Samtliga sex universitetssjukhus berättar att de upplevt några enstaka fryshaverier, dock utan några större förluster av biologiska prov.

– Jag började arbeta här i mitten av 1980-talet och har bara varit med om tre eller fyra stycken, säger Thomas Ludvigsson på Norrlands universitetssjukhus.

Händelsen på KI har diskuterats på samtliga biobanker, men ingen av dem uppger att de ändrat sina rutiner till följd av den.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv