Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Högskolan Kristianstads nya modell gav mer jämställd fördelning av medel

Högskolan Kristianstad har genom en ny fördelningsmodell kraftigt ökat kvinnors andel av forskningsmedlen. Det är ett av exemplen i slutrapporten om lärosätenas jämställdhetsintegrering åren 2016–2019, där Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att uppdraget från regeringen har stärkt arbetet.

7 maj, 2020
Kajsa Skarsgård
Högskolan Kristianstad
Andelen forskningsmedel till kvinnor vid Högskolan Kristianstad ökade från 30 till 60 procent efter att lärosätet ändrade sin fördelningsmodell.

I slutrapportens bilaga ges exempel på hur lärosätena har förändrat sitt arbete för att främja jämställdhet. Ett av de kanske mest konkreta resultaten rapporterar Högskolan Kristianstad.
På grund av underskott i forskningsbudgeten behövde lärosätet skära ner på forskningen för professorer, docenter och lektorer, och ville göra om modellen för fördelning av forskningsmedel. En analys av den hade visat att den gynnade forskare som redan tidigare hade fått mycket medel. Dessa var till största del män, och män fick också 70 procent av resurserna.
Modellen ändrades till en som i högre grad premierar samverkan och de forskare som föregående år presterat bra i förhållande till den tid de haft för forskning. Med detta system gick 60 procent av forskningsmedlen till kvinnor och 40 procent till män år 2019, siffror som enligt rapporten motsvarar könsfördelningen vid lärosätet ganska väl.

Chefskurs och ändrad organisation
Högskolan i Gävle har identifierat bristande systematik i sitt jämställdhetsarbete och har mött problemet genom en fyrapoängskurs om genus och organisation som är obligatorisk för samtliga chefer. Under kursen har de fått identifiera jämställdhetsutmaningar i sin egen verksamhet och gjort en handlingsplan utifrån det, något som skapat ett naturligt ansvar också för att åtgärderna genomförs.

Vid KTH saknades en samlad organisering för jämställdhetsarbetet, så där har man inrättat ett Equality Office som samordnar arbetet med regeringsuppdraget liksom likavillkorsarbetet utifrån diskrimineringslagen och högskolelagen. I ledningsgrupperna, verksamhetsstöden och studentkårerna på varje skola finns särskilda personer med ansvar för att driva arbetet lokalt. KTH har också inrättat en vicerektor för jämställdhet och värdegrund.

”Förändrat arbetssätt och rutiner”
Slutrapporten från Jämställdhetsmyndigheten kommer fram till att det särskilda uppdraget som lärosätena har fått i sina regleringsbrev sedan 2016 har intensifierat arbetet med jämställdhetsintegrering.

Ida-Maria Linder
Ida-Maria Linder

– Det intensifierade arbetet är ett resultat i sig. När vi bryter ner vad lärosätena åstadkommit ser vi också att man i stor uträckning har förändrat arbetssätt, rutiner och fördelningsmodeller, eller ämnar göra det, något som på sikt också kan generera andra resultat som påverkar olika målgrupper. Det är kul att se hur mycket som faktiskt har hänt, säger myndighetens seniora utredare Ida-Maria Linder.

Exemplet från Högskolan Kristianstad illustrerar hur jämställdhetsarbete kan leda till en påtaglig omfördelning av makt och resurser, i linje med målen om jämn fördelning av makt och ekonomisk jämställdhet som riksdagen antog 2006. Inte konstigt då att arbetet ibland möter motstånd på lärosätena.
– Passivt motstånd kan handla om att förhala processen genom att man kanske inte går på mötet, inte är så engagerad eller inte genomför åtgärder. Sedan kan nedprioritering också grunda sig i brist på tid och resurser. Aktivt motstånd är till exempel att man påtalar att man inte ställer upp på arbetet. Med tanke på hur den offentliga debatten ser ut och de hot som genusforskare mottar får motståndet kanske ett bränsle, säger Ida-Maria Linder.

64 procent ser fortsatt behov
I november beslutade regeringen att fortsätta med uppdraget om jämställdhetsintegrering under 2020, något alla lärosäten utom fem i Universitetslärarens kartläggning var positiva till.
Enligt slutrapporten från Jämställdhetsmyndigheten ser 64 procent av lärosätena ett högt eller ganska högt behov av att uppdraget fortsätter för att arbetet ska prioriteras.
– För de övriga lärosätena handlar det ofta om att man redan har mandat att jobba med frågorna och därför inte tycker att man behöver något uppdrag, säger Ida-Maria Linder.

Jämställdhetsmyndighetens rekommendation till regeringen är att uppdragen ska fortsätta och att lärosätena ska få fortsatt stöd i sitt arbete, bland annat för erfarenhetsutbyte. I rapporten lyfter de också lärosätenas efterfrågan på mer samorganisering gällande uppdrag, lagkrav och kvalitetsarbete kopplat till jämställdhet.

På lärosätesnivå behöver man jobba med att bättre konkretisera sina lokala problemformuleringar och målgrupper, för att sedan kunna vidta mer precisa åtgärder och bättre kunna följa upp resultaten.
I en lägesrapport om jämställdhetsintegreringen i högskolan som kom för ett år sedan framkom främst lärosätenas arbete med att nå kvantitativa jämställdhetsmål. Då påpekade Ida-Maria Linder vikten av att fokusera mer på åtgärder som förändrar missgynnande strukturer och genom det nå mer jämställdhet.

I enkäterna och intervjuerna med lärosätena inför slutrapporten har deras arbete med detta blivit tydligare.
– Det är väldigt positivt att arbetet svarar mot de behov som har kunnat konstateras inom sektorn. Med det sagt finns det fortfarande utvecklingsområden och mycket kvar att göra, säger hon.

Kajsa Skarsgård

Bakgrund

 

Sedan 1994 har jämställdhetsintegrering varit Sveriges huvudsakliga strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen, och genom bland annat högskolelagen har lärosätena även sedan tidigare varit ålagda att främja jämställdhet.

2016–2019 fick lärosätena i sina regleringsbrev dessutom ett särskilt uppdrag om jämställdhetsintegrering, ett arbete som skulle följas om med den nu publicerade slutrapporten: Jämställdhet i akademin

I november 2019 beslutade regeringen att även för 2020 ge lärosätena i uppdrag att jobba med jämställdhetsintegrering. I en intervju med Universitetsläraren sa Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, att hon inte såg ett slutdatum för behovet av ett sådant särskilt uppdrag.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023