Lärosätena lägger över sex miljoner på Almedalen

De flesta lärosäten deltar i Almedalsveckan i Visby. Vissa lägger hundratusentals kronor, andra nöjer sig med att skicka sin rektor eller deltar inte alls. Forskare bjuds också in av andra arrangörer, utanför lärosätenas centrala satsningar. Det visar Universitetslärarens granskning av hur mycket pengar högskolorna lägger på Almedalen under åren 2014–2019. Ett exakt totalbelopp går inte att få fram, men en sammanställning av lärosätenas egna uppgifter visar att den sammanlagda summan av deras satsningar på Almedalsveckan 2019 överstiger sex miljoner kronor.

Av de lärosäten som Universitetsläraren talat med ser de flesta Almedalen som en bra arena för samverkan med andra lärosäten, samarbetspartner och allmänheten, men det finns också funderingar kring höga kostnader och hur mycket medverkan egentligen ger.

Vill samverka och påverka
De som lägger mest pengar på Almedalen i år är Uppsala universitet, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, som alla lägger minst en halv miljon kronor. I den summan ingår saker som resor, boende och arrangemang som seminarier och mingel.
Uppsala universitet, som är på hemmaplan med Campus Gotland, toppar listan med 700 000 kronor. Lärosätet har ett 50-tal aktiviteter under veckan, både egna och i samarbete med andra. De egna forskarna kan använda universitetets lokaler gratis och lokalerna hyrs även ut till externa aktörer.

De största fördelarna med Almedalen är, enligt kommunikationsdirektören Pernilla Björk, möjligheterna till samverkan och att påverka i frågor som är viktiga för lärosätet. I år handlar det till stor del om hållbar utveckling, forskningsinfrastruktur och jämställdhet i akademin.
– Det kan vara svårt att samla olika samhällsaktörer kring nyckelfrågor där vi behöver samverka, och många finns i Almedalen. Vi ser att vissa ämnen lyfter där. Förra året hade vi till exempel ett välbesökt seminarium om barnfetma. Det har kommit till nya samarbeten kring den forskningen efter det, säger Pernilla Björk.

För Uppsala universitet är det viktigt att utvärdera aktiviteterna. Det sker genom att följa upp hur många som besöker seminarierna på plats, som följer via streaming och som tittar på webben i efterhand, samt traditionell mediebevakning och spridning i sociala medier.
– Vi gör också en gemensam utvärdering under veckan med alla som är på plats och uppsamling under hösten i olika grupper: Vilket genomslag har vi haft för de frågor vi har drivit? säger Pernilla Björk.

Tar en paus
Linköpings universitet har åren 2014–2018 deltagit i Almedalen med en central budget på 300 000 kronor per år. Då har lärosätet haft en egen arena med program under tre dagar, tillsammans med det regionala samarbetet East Sweden. Men i år tar universitetet en paus. Det beror dels på att kostnaderna för boende och lokaler bara ökar men också på att det stora utbudet gör det svårt att nå ut.

– Vi har små resurser och måste fundera på om det är rätt plats för oss att vara på och vart Almedalen är på väg. Förutom kostnaderna kräver Almedalen mycket, det är ett stort arbete att göra de här programmen och svårt att nå igenom bruset. Det blir fler och fler aktiviteter för varje år och hur ska vi då säkerställa att det vi gör syns? säger Mariethe Larsson, kommunikationsdirektör vid Linköpings universitet.

Många av universitetets forskare är dock inbjudna av andra organisationer och deltar i olika seminarier.

Fotbollsmatch ledde till nytt samarbete
Universitetslärarens genomgång visar att vissa lärosäten lägger mer pengar på Almedalen för varje år, medan andra satsar olika mycket från gång till gång. En nykomling är Högskolan i Gävle. Kommunikationschefen Tommy Löfgren berättar att högskolan deltog för första gången 2018.
– Vi besökte framför allt seminarier om högskolesektorn och rektor deltog även i ett särskilt seminarieprogram för rektorer, säger han.

Samtidigt som Almedalen pågick också fotbolls-vm. Sveriges matcher visades på storskärm i Visby och plötsligt stod alla och tittade på fotboll. Under en sådan match råkade Tommy Löfgren hamna bredvid en representant från Knivsta kommun. Det visade sig att Knivsta växer så det knakar och skulle bygga en ny stad. Kommunen höll precis på att fundera på hur det skulle göras på ett hållbart sätt. Tommy Löfgren berättade att hållbar stadsutveckling är ett av Högskolan i Gävles strategiska forskningsområden. Det blev en lunch dagen efter med delegationerna från högskolan och Knivsta, som har lett vidare till ett samarbete.
– Vi ansöker just nu om medel för att inrätta en forskarskola inom hållbar stadsutveckling med totalt 18 doktorander, varav en finansieras av Knivsta. I samarbetet med Knivsta blir det också ett projekt med ”gröna lågfartsgator” i det nya samhället som är under uppbyggnad. Det var ett roligt, oväntat möte som bara kan hända i Almedalen. Det gjorde hela resan värd för oss, säger Tommy Löfgren.

Synliggör forskningsresultat
Chalmers tekniska högskola är ett av de mindre lärosätena på Universitetslärarens lista men hamnar på plats två totalt med en Almedalsbudget på 650 000 kronor. Största delen av den summan går till hyra för Västsvenska arenan, ett samarbete mellan bland andra Chalmers, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst.

Chalmers arrangerar runt fem egna seminarier i år och ett 40-tal forskare deltar i olika evenemang.
– Vi ser det som ett sätt att delta i debatten och synliggöra vad Chalmers gör. Vi försöker lyfta fram forskningsresultat som berör människor och påverkar samhället, det kan vara hållbar utveckling eller livsmedel och hälsa, och inte diskutera högskolesektorns interna frågor på våra egna seminarier, säger rektor Stefan Bengtsson.

Nätverkande är också en viktig del. De flesta av lärosätets samarbetspartner, inte minst de stora företagen, finns på plats.

Ändrat strategi
Under perioden 2015­–2017 var Stockholms universitet det lärosäte som lade i särklass mest pengar på Almedalen, en miljon kronor per år. I år blir det dock bara hälften så mycket. Kommunikationschefen Linda Carlsson berättar att lärosätet ändrat strategi och samarbetar inom sektorn i stället för att arrangera egna kunskapsseminarier, vilket minskar kostnaderna för bland annat arrangemang, material och spridning av seminariernas innehåll.

I år ordnar Stockholm–Uppsala universitetsnätverk, SUUN, där sex lärosäten ingår, till exempel en eftermiddag på temat hållbarhet. Årets budget hänger också ihop med att Almedalen förändrats och det totala antalet evenemang har ökat mycket.
– Det är stor skillnad på vad vi driver i dag jämfört med när vi kom till Almedalen 2009. Forskare och ledningen deltar fortfarande i olika seminarier, men att göra egna renodlade kunskapsseminarier, som vi gjorde tidigare, ryms inte i Almedalsformatet nu. Ökade kostnader för boende och lokaler spelar också in. När vi hade en miljon i budget tyckte vi att vi hade nått smärtgränsen, säger hon.

Linda Carlsson menar att universitetet i och med högskolelagens krav på samverkan med det omgivande samhället har ett uppdrag att närvara på den gemensamma arena som Almedalen utgör, för att diskutera aktuella ämnen och göra sin kunskap tillgänglig. Det finns också ett syfte att tillsammans med andra lärosäten synliggöra sektorns betydelse för kunskapsutveckling och kompetensförsörjning.
– Under de tio år som vi har varit med har vi inte sett att det finns någon annan arena där bredden i mötesplatser varit lika stor utifrån olika sektorer, branscher, politik, näringsliv och så vidare, säger Linda Carlsson.