Det var i augusti som Vetenskapsrådet i en rapport kom med en omfattande kritik mot ledningen för Max IV. Mest allvarligt var, enligt rapporten, bristen på en professionell projektledning, men också en otydlighet i beslutskedjan och i delegationsordningen samt en otillräcklig kommunikation.
Resultatet har blivit att utbyggnaden av strålrör har försenats kraftigt. Hittills med ungefär 2,5 år.
Enligt granskningsrapporten var den ursprungliga tidsplanen för utbyggnad av strålrören troligen en glädjekalkyl som användes för att sälja in projektet.
I dag är det bara tre av 16 stålrör som är finansierade. Enligt ledningen för Max IV ska ytterligare fyra strålrör vara på plats i slutet av februari 2019.
Del av Lunds universitet
Max IV är en svenskägd synkrotronljusanläggning, som fungerar som ett stort mikroskop som ska möjliggöra för forskaren att titta på material på atom- och molekylnivå.
Max IV är en del av Lunds universitet och det är därför universitetet som utser styrelsen för Max IV.
I juni 2018 avgick Hans Hertz från Uppsala universitet som ordförande i styrelsen för Max IV. Detta efter att en lägesrapport från Vetenskapsrådet visat att arbetet med strålrören försenats kraftigt.
– Jag ansåg att vi hade kommunikationsproblem, uppgav Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz.
Kräver åtgärdsplan
Inför följande styrelsemöte beställde Vetenskapsrådet, VR, en oberoende granskning av Max IV. Granskningsrapporten skriver att det inte ens går att bedöma om den reviderade tidsplanen på över två års försening kommer att hålla.
Christoph Quitmann som varit direktör för Max IV sedan 2012 valde i samband med rapporten och kritiken att lämna direktörskapet. Till ny tf direktör utsågs Ian McNulty.
”Det viktigaste är att vi nu snabbt får en professionell struktur för projektledningen av det fortsatta arbetet med Max IV”, står det i den oberoende granskningen som VR beställt.
VR och Lunds universitet har också krävt en fördjupad åtgärdsplan från ledningen för Max IV.
Enligt professor Björn Halleröd, huvudsekreterare för forskningsinfrastruktur vid Vetenskapsrådet, kräver VR att åtgärdsplanen ska vara klar den 6 november.
– Vi vill ha åtgärdsplanen som ett underlag inför nästa bidragsperiod och inför fortsatta uppföljningar. Vi planerar exempelvis redan nu en uppföljning i februari eller mars 2019 till den granskningsrapport som vi tog fram i somras.
”Riskerar tappa tekniskt försprång”
Vetenskapsrådet är huvudfinansiär av Max IV och Björn Halleröd ser förseningen med installationen av strålrör som allvarlig.
– Förseningen innebär att forskargrupper måste vända sig till anläggningar i andra länder och att det blir svårt att planera om och när de kan använda Max IV. Det innebär också att Max IV riskerat att tappa sitt tekniska försprång i takt med att andra anläggningar moderniseras, säger han.
Samtidigt som Björn Halleröd ser bekymmer med förseningen så lyfter han fram de fördelar anläggningen kommer att ha när den står klar.
– Grundkapaciteten hos Max IV är i världsklass. Och får man bara strålrören installerade och i drift så blir det här tillsammans med ESS och Science Village en unik forskningsanläggning.
Forskningspengar går till installation
Science Village är en forskarby i nordöstra Lund som ska knyta samman de båda anläggningarna ESS och Max IV.
Förseningen av installationen av strålrör är ett bekymmer i sig men också något som påverkar ekonomin.
– Eftersom inte strålrören är på plats så tvingas vi använda pengar som skulle ha gått till forskning, till den fortsatta installationen av strålrör. Det är naturligtvis inte bra, och innebär att det blir mindre forskning i dagsläget än vi hade tänkt oss.
Annars så finns det en finansieringsplan för de närmaste åren av Max IV. När anläggningen är i drift kan driftsbudgeten däremot behöva ett tillskott.
– Det behövs en bred nationell uppslutning bakom forskningen på Max IV, säger Björn Halleröd.
