Förslag: Enskilda forskare ska kunna tipsa anonymt

Visselblåsare vittnar om att det är svårt att veta hur man ska anmäla misstanke om oredlighet i forskningen. Det har varit minst sagt otydligt vart man ska rikta visselpipan, när det gäller att slå larm.

Att berätta om misstankar om forskningsfusk för sin arbetsgivare har visat sig problematiskt. Ett nytt oberoende organ för oredlighet i forskning, dit även enskilda individer kan vända sig med sina misstankar om forskningsfusk, skulle kunna underlätta.

Den så kallade oredlighetsutredningen som regeringen tillsatte 2015 har föreslagit ett sådant organ, i form av en ny oredlighetsnämnd. Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, ledde utredningen.
– Den nya nämnden skulle göra det möjligt för individer att anmäla saker direkt, och anonymt, utan att behöva gå via universitetet, säger hon.

Antalet ärenden ökar
I dag finns det en expertgrupp för oredlighet i forskning hos Centrala etikprövningsnämnden. Universitet och högskolor kan, och är ibland skyldiga att, anmäla ärenden till den här expertgruppen. Men den är inte öppen för anmälningar från enskilda personer. Fram till 2015 hade gruppen relativt få ärenden, men på senare tid har det ökat.
– Med det nya förslaget kan antalet ärenden komma att öka ännu mer, och även om det är svårt med anonymitet i forskarvärlden så tror vi ändå att det är ett bra förslag. Om vi tittar på vårt grannland Norge så har de den ordningen, förklarar Margaretha Fahlgren.

Utredningen föreslår samtidigt en tydlig men relativt snäv definition av vad som menas med oredlighet i forskning.
– Ärenden som rör arbetsmiljön eller konflikter mellan forskare, bör lärosätena även fortsättningsvis utreda själva. Dessa ärenden kan också vara väldigt allvarliga, men det är bättre att de som har kännedom om miljön utreder de fallen. Därför vill vi ha en snäv definition där konflikter och arbetsmiljöproblem inte ingår.

Inget system är det andra likt
Oredlighetsutredningen har gått igenom hur systemen för att anmäla forskningsfusk ser ut i andra länder.
– Det finns inte en modell som är likadan överallt. I USA, till exempel, har forskningsfinansiärerna en väldigt stor roll i att utreda forskningsfusk. Man har skapat ordningar som ser lite olika ut beroende på inhemska förhållanden.

En annan fråga är hur man främjar god sed i forskningen, så att färre oredlighetsfall uppstår från början. Det tycker Margaretha Fahlgren att universitet och högskolor behöver arbeta mycket mer med än de gör i dag.
– I utredningen diskuterade vi att lärosäten exempelvis kunde ha seniora betrodda ombudspersoner, på fakulteter eller inom ämnesområden, som ansvarar för de här frågorna. Det är viktigt att universiteten arbetar aktivt med att bygga upp en kultur där man verkligen främjar god sed. Det finns inte tillräckligt bra rutiner för det. Som det är nu tas kanske frågorna upp på någon kurs för doktorander och sedan försvinner de, säger Margaretha Fahlgren.

Bekymmersam forskningskultur
En ännu bredare fråga gäller hela forskningskulturen, som gör att det ens finns incitament för att fuska.
– Vi har ett system där bara positiva forskningsresultat, och många resultat, premieras. Det är en bekymmersam kultur. Universitetet har blivit en marknad som växer jättemycket. Kommer systemet att implodera? I oredlighetsutredningen försöker vi hantera situationen så som den är, och se till att göra det så bra och rättssäkert som möjligt.

Oredlighetsutredningen föreslår också att oredlighetsnämnden ska utvärderas efter fem år. Går förslaget igenom så införs den nya nämnden den 1 januari 2019.
Förslaget om en oredlighetsnämnd finns med i ett betänkande som utbildningsdepartementet skickat ut på remiss till universitet, högskolor och andra instanser. Remissopinionen är överlag positiv, men utbildningsdepartementet ska enligt ett remissmissiv komplettera betänkandet med en analys av dataskyddsfrågorna kring oredlighetsnämnden.

Carolina Östgren från regeringskansliet var sekreterare i oredlighetsutredningen.
– Olika departement är i olika faser när det gäller att anpassa sig till den nya dataskyddsförordningen, och den utlovade dataskyddsanalysen har blivit försenad eftersom vi inte har vetat exakt vad som gäller. Men beredningsarbetet pågår på utbildningsdepartementet, förklarar hon.


Kategorier: Artiklar, Etik, Forskningsfusk