Extern finansiering av universitet och högskolor har ökat i betydelse och privata donationer har blivit en allt viktigare källa för forskningsfinansiering. Nyligen har exempelvis Lunds universitet i en fyraårig kampanj samlat in 3,6 miljarder kronor.
– Villkoren vid donationen får inte innebära något krav på motprestation, säger Peter Melz, författare till rapporten Donationsförordningen och forskningsfinansiering i samklang med nutiden som nyligen presenterades vid ett seminarium.
Peter Melz gör i rapporten en genomgång av donationsförordningens regler om motprestation och anslagsfinansiering.
– Det är, som jag ser det, inget problem med att ge en donation till ett speciellt projekt. En professur i donators namn är inte heller något bekymmer. Och offentlighetslagstiftningen är ett hinder från att erbjuda någon donator exklusivitet till resultat av forskning, säger Peter Melz.
Så mycket är klart redan utifrån donationsförordningen. Men eftersom betydelsen av donationer ökar vill Peter Melz se att bestämmelserna tydliggörs. Enligt honom är en framkomlig väg att donationsförordningen inte är tillämplig på forskningsverksamhet vid universitet och högskolor. I stället kan särskilda regler anges exempelvis i högskoleförordningen och knyta an till reglerna om forskningens principer i högskolelagen.
Inte mött krav på motprestation
Erik Hamilton från Donatorrelationer vid Lunds universitet deltog också i seminariet, och berättade att han under de nio år han arbetat med insamlingar aldrig hade stött på någon donator som ställt krav på motprestation.
– Har man bara framför sig att det ska vara en fri och obunden forskning är det inga problem, säger Erik Hamilton.
Mikael Östling prorektor vid KTH pekade på att stora pengar ofta finns i väldigt styrda projekt, samtidigt som donationer blir allt viktigare.
– Ska vi ligga kvar i toppen måste vi ha tillgång till mer pengar än de som statsmakterna ger oss, säger Mikael Östling.
