Cornelius Holtorf, professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet, var klar över sitt yrkesval redan som tioåring.
– Jag deltog i utgrävningar i Tyskland, där jag växte upp, medan jag fortfarande gick i skolan, säger han.
Som vuxen läste han arkeologi och anknytande ämnen på olika universitet i Tyskland och Storbritannien och disputerade 1998 vid University of Wales, Lampeter. Efter det jobbade han som forskare och lärare vid en rad universitet innan han 2008 fick sin första fasta tjänst vid Högskolan i Kalmar. 2011 befordrades han till professor.
– I min karriär har jag flyttat en hel del mellan olika länder och arbetsplatser men aldrig ändrat min inställning att arkeologi egentligen mest handlar om vår egen tid. Arkeologi är ingen vetenskap om mossiga artefakter utan en mångsidig kulturvetenskap med många användningsområden, säger han.
Rymdmeddelande för evigheten
Sedan ungefär 25 år tillbaka har Cornelius Holtorf forskat kring olika aspekter av arkeologins och kulturarvets betydelse i vårt nutida samhälle.
– De senaste åren har det blivit en del framtidsarkeologi. Framför allt har jag sysslat med frågor som vad vi inom kulturarvssektorn tror att vi förmedlar till framtiden när vi bevarar artefakter.
I det sammanhanget har Cornelius Holtorf bland annat varit rådgivare i olika projekt, som att skapa ett rymdmeddelande för evigheten och hur man ska informera kommande generationer om slutförvaringen av kärnbränsle.
Hållbarhet och framtidsplanering
Han hoppas att Unescoprofessuren ska ge honom ökade möjligheter att bidra till att lösa samhällsproblem.
– Unescoprofessuren kanske gör att fler personer lyssnar på vad jag har att säga, jag hoppas kunna tillföra nya arkeologiska perspektiv på frågor som hållbarhet, framtidsplanering och förstöring av kulturarv. Jag tycker det är helt underbart att jag får jobba med sådana roliga frågor!
