Lärosäten och gymnasier i samarbete om matematik

Nu när debatten om matematikämnet är intensiv står Mattebron, www.mattebron.se, mitt i diskussionen och försöker göra något åt det allmänt omvittnade problemet att nyblivna studenters mattekunskaper inte räcker till.

I fjol fick Göteborgs universitet i uppdrag av Utbildningsdepartementet att i samråd med Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM, samordna satsningarna för att motverka studenternas problem i matematik vid övergången från gymnasium till högskola. Uppdraget är på tre år och har nu kommit halvvägs.
– Det relativt omfattande samarbetet mellan gymnasier och högskolor och universitet kring matteämnet har, vad jag vet, inte någon motsvarighet inom andra ämnesområden, säger Anette Jahnke som samordnar satsningen.
Anette Jahnke är forskarutbildad i matematik, arbetar halvtid vid NCM och halvtid som lektor vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Hon har också undervisat vid Göteborgs universitet och bland annat varit ledamot i Matematikdelegationen.
Hon påpekar att det är mycket som händer inom matematikområdet i Sverige just nu, som exempelvis att regeringen tänker ge gymnasieelever som läser vissa språk- och matematikkurser upp till 2,5 poäng extra, så kallade meritpoäng.
– Det är bra att matte premieras, men regeringens aktuella förslag har för- och nackdelar.
Anette Jahnke anser att regeringens ansats att uppgradera matematikämnet på gymnasiet får effekter som kanske inte uppmärksammats och som knappast kan vara avsedda.
En är att de meritpoäng som gymnasieelever ska kunna få för att ha läst matematikkurserna D och E inte har någon effekt när de söker högskoleutbildningar där just de kurserna är ett krav för behörighet. Extrapoängen får man bara när man söker högskoleutbildningar med lägre behörighetskrav. För elever som planerar att söka utbildningar med behörighetskrav D och E finns det möjlighet att fördjupa sig i matematik genom gymnasiekurserna Matematik Breddning och Matematik Diskret. Men dessa kurser ligger parallellt med kurs D och ger därmed inga extra meritpoäng.
– Det betyder att de allra mest intresserade eleverna inte premieras och antagligen blir följden att färre läser de kurserna.
En annan effekt är att för att få de extra poängen krävs det bara G i de kurser regeringen vill premiera, medan VG och MVG inte ger någon ytterligare extra poäng.
– Man prioriterar alltså kvantitet och inte kvalitet, säger Anette Jahnke.
Debatten kring den frågan och andra för matteämnet intressanta händelser speglas på webbplatsen Mattebrons nyhetsavdelning.

Det mesta inom matematik
På Mattebron, som både är en del av NCM:s samordningsuppdrag och speglar uppdraget, kan den intresserade orientera sig om det mesta som händer inom området.
Exempelvis skickade NCM sommaren 2006 ut en enkät till alla högskolor och universitet om vad de gör och vad de tänker göra för att främja matematik vid övergången från gymnasium till högskola. Svaren finns redovisade på webbplatsen.
På webbplatsen redovisas också en omfattande dokumentation från de nationella möten som ingår i uppdraget att arrangera, hittills har två anordnats.
– De nationella mötena har varit mycket välbesökta, det verkar finnas ett uppdämt behov av att träffas över gränserna mellan högskola och gymnasium.
Varje högskola får delta med två lärare och kan också bjuda med två gymnasielärare från regionen.
– Speciellt uppskattat är dialogkaféerna där deltagarna delas upp i smågrupper och diskuterar. Sammanfattningar ligger på webbplatsen.
Det tredje nationella mötet äger rum i Göteborg 4 maj. Då ska man diskutera mål för matematikämnet, vad eleverna lär sig och tekniska hjälpmedel.
I uppdraget ingår också att utveckla en överbryggningskurs i matematik som ska vara tillgänglig på nätet för alla gymnasieelever som ska börja på högskolan. Arbetet utgår från de webbaserade överbryggningskurser som sedan ett antal år tillbaka utvecklats av www.math.se (vid KTH och Stockholms universitet).
– Det finns också ett erbjudande att inom ramen för den satsningen vara med och vidareutveckla kurserna för lokalt bruk genom att bilda lokala samverkansgrupper mellan en högskola och regionens gymnasier.
Här är mycket på gång.
– En inbjudan gick ut i vår och många högskolor planerar att bilda sådana lokala grupper. Jag uppmuntrar högskolorna att skicka kontinuerlig information kring lokala grupper och möten så att jag kan lägga ut det på webbplatsen.
NCM har också fått ett uppdrag från Myndigheten för skolutveckling, MSU, att samordna en satsning på samverkan mellan gymnasier och högskolor.
Hösten 2006 beviljades 23 gymnasieskolor medel från MSU för att utveckla samarbete med tekniska universitet och högskolor. På webbplatsen finns projektbeskrivningar och kontaktpersoner.

En lång rad projekt
Här finns en lång rad projekt att inspireras av.
– Ett exempel är att högskolelärare på olika sätt deltar i gymnasieskolans undervisning.
På Mattebrons förstasida finns länkar till en rad exempel på hur man kan stimulera och stödja elever under gymnasietiden och studenter vid matematikkurser vid högskolan.
Vidare finns länkar till möjligheter till stöd och stimulans för gymnasielärare, bland annat vidareutbildningar vid olika lärosäten.
För högskolelärare finns det åtskilliga exempel på kurser på allmänna högskolepedagogiska kurser, men bara en specialiserad kurs i Matematikdidaktik för högskolan. Den har givits en gång vid Matematikcentrum i Lund och ges nu en andra gång vid Stockholms universitet och KTH gemensamt.
– Det är dåligt att det bara finns en kurs i matematikdidaktik för högskolan. Det borde finnas fler och den här kursen kunde också bli en distanskurs, säger Anette Jahnke.
En orsak till nyblivna studenters svårigheter med matteämnet är att gymnasier och högskolor har olika syn på matematiken.
– Det är en stor kulturskillnad. Säg bara ordet logaritmer och en gymnasielärare och en högskolelärare ser helt olika bilder.
Anette Jahnke talar om en kulturklyfta och refererar till Hans Thunberg, lektor vid KTH, som har undersökt skillnaden i inställning till matematiken.
– Kulturklyftan kan delas upp i tre delar, säger hon.

1. Stoffgapet. Mycket av det som högskolan uppfattar som viktiga förkunskaper ingår inte alls i gymnasiekurserna eller avhandlas på ett annat sätt än högskolan förväntar sig. Exempel är absoluta tal och cirkelns ekvationer.

2. Kunskapssynen. Högskolor och gymnasier skiljer sig åt vad de anser vara nödvändig kunskap. Exempelvis anses det på gymnasiet vara mindre viktigt att kunna formler utantill, de kan man slå upp i formelsamlingar. På högskolan däremot betraktas kunskap om formler vara grundläggande och nödvändigt för matematisk förståelse.

3. Förkunskapskraven. Här finns ett glapp mellan vad som krävs för att komma in på en utbildning och vilka kunskaper som behövs för att klara av utbildningen. Exempelvis sänkte KTH inträdeskraven för blivande civilingenjörer från Matematik E till Matematik D. Men lärosätet gjorde inte tillräckliga förändringar i de första kurserna för att möta studenter med mindre förkunskaper.

Hans Thunbergs undersökning kan man ta del av via Mattebron.
På webbplatsen redogörs utförligt för det uppdrag Mattebron är en del av. Men vad som händer med uppdraget och med Mattebron efter projekttidens slut om 1,5 år är inte klart.
– Förhoppningsvis kommer de kontakter som arbetats upp mellan högskola och gymnasium att bestå. Vi kommer att utarbeta ett förslag till regeringen om hur man nationellt kan fortsätta stödja arbetet med att överbrygga matteklyftan mellan gymnasium och högskola, säger Anette Jahnke.

PER-OLOF ELIASSON

www.mattebron.se


Kategorier: Arkiv