Undervisning En grupp studenter ligger på knä och skrapar försiktigt bort jord med murslevar. Schaktet de jobbar i är en dryg halvmeter djupt. När Universitetsläraren anländer frilägger studenterna en bit av ett fårkranium.
”Naturen som socialt rum har fått större betydelse”
Samverkan Hallå där Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet och programchef för forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors.
Ny myndighet föreslås hålla i infrastrukturens trådar
Politik En ny myndighet och ett nytt polarforskningsfartyg är de mer handfasta förslagen i betänkandet ”Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur” som presenterades i augusti.
”Det är svårt att få koll på kostnaderna”
Forskning Det kanske mest angelägna och det som bör göras först är att skapa en gemensam organisation för forskningens digitala infrastrukturer. Det menar utredaren Tobias Krantz.
Från Tycho Brahes labb till giganterna ESS och Max IV
Forskning Det finns inga exakta definitioner av vad som är forskningsinfrastruktur, inte heller vad som menas med nationell infrastruktur. Men det är tydligt att antalet forskningsinfrastrukturer har ökat de senaste årtiondena.
Insamling gav 190 000 kronor till arkeologikurs
Finansiering En så kallad crowdfunding vid Linnéuniversitetet har överträffat alla förväntningar och möjliggör att arkeologistudenters fynd på Öland kan beforskas.
Han räknar med fler extrema väderhändelser
Porträtt Översvämningar avlöste värmeböljor i sommar. Utan drastiskt minskade utsläpp lär det fortsätta så, säger Gabriele Messori.
Han vill förstå nazisterna
Porträtt Christer Mattsson är arbetarsonen med romsk morfar som blev doktor i pedagogik och föreståndare för ett forskningscentrum mot våldsbejakande extremism. I sin forskning promenerar han med nazistiska Nordiska motståndsrörelsen och söker efter strategier för att skolelever inte ska dras in i rasistiska miljöer.
Danska forskarprotester: ”Angrepp på fri forskning”
Akademisk frihet
Mer än 3 000 danska akademiker protesterar mot ett beslut i folketinget som ses som ett angrepp på den fria forskningen.
– Även i Sverige har klimatet blivit hårdare, säger Karin Åmossa från SULF.
Stora skillnader hur forskarna påverkades av pandemin
Forskning Hälften av forskarna har haft problem orsakade av coronapandemin. Hälften har inte påverkats och för vissa har forskningen till och med gått bättre. Indikationerna är också tydliga att många doktorander drabbats av förseningar och sämre handledning. Det visar en ny undersökning från UKÄ.