Politik Klimatforskning, infrastruktur och ett rejält tillskott till Vinnova. Det tillhör satsningarna i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som blev offentlig på torsdagen. Som förväntat präglas proppen dock mest av coronarelaterade satsningar.
Forskningsproppen präglas

UKÄ ifrågasätter kvaliteten
– och resurserna minskar
Politik Lärarutbildningen är den högskoleutbildning som tilldrar sig mest politisk uppmärksamhet och får i särklass flest och mest detaljerade direktiv. Det motsvaras inte av generösa resurser, tvärtom har anslagen per student urholkats och forskningsresurserna är gravt underdimensionerade.
”Byråkratisk mardröm”
för inresande postdok
Villkor Postdoktorer från EU-länder, finansierade med stipendier, riskerar att hamna i en svår situation. För Kerstin Seier tog det sju månader att få ett personnummer.

Digitalt högskoleprov en framtidsfråga som dröjer
Kvalitet För ett år sedan konstaterade Universitets- och högskolerådet att en digitalisering av högskoleprovet är nödvändig på sikt. Pandemin har förändrat förutsättningarna.
”Rasism kan handla om vem som får forskningsresurser”
Mångfald Forskare och lärare utsätts för rasism och diskriminering inom akademin i Sverige. Adrián Groglopo, ordförande för Antirasistiska akademin, ger exempel på hur.
Snålt när VR drar undan mattan för viktiga tidskrifter
MarieLouise Samuelsson Forskningsproppen lär inte heller rädda hotade hum-samtidskrifter

Så vill oppositionen utveckla forskning och högre utbildning
Politik Inför riksdagens budgetdebatt och med forskningspropositionen i faggorna råder som alltid mycket av politisk samsyn kring högre utbildning och forskning. Men partierna har också sina egna profilfrågor, som avskaffande av produktivitetsavdraget, öronmärkning av basanslagen och höjd studentpeng.
Lärdomar från den snabba omställningen
Arbetsmiljö Mer lärarsamarbete och tid för utveckling behövs
Pandemin ett dråpslag mot akademin i andra länder
Finansiering Hundratusentals jobb hotade och allt färre kan studera
Coronakrisen skapar ekonomisk osäkerhet
Finansiering
Hur coronakrisen påverkar lärosätenas ekonomi är mycket oklart.
– Det finns en osäkerhet på ett helt annat sätt än under vanliga år, säger Louise Pålsson, universitetsdirektör vid Örebro universitet.