Dörrarna till ingången på statsvetenskapliga institutionen i Serbiens huvudstad Belgrad täcks av affischer med slagord. Studenter kontrollerar alla som går in på fakulteten som tillhör Belgrads universitet. Den är en av ett 60-tal fakulteter på landets nio statliga universitet som har ockuperats av studenter sedan slutet av november 2024. Undervisningen ligger därmed nere på cirka 70 procent av Serbiens statliga fakulteter.
– Även om någon skulle vilja undervisa så kan han eller hon inte göra det eftersom blockaden har beslutats av studenterna, säger Dušan Spasojević som är professor vid institutionen.
Blockaderna är en del av de största protesterna i Serbiens moderna historia. De utbröt efter att taket rasade på den nyrenoverade stationen i Novi Sad i norra Serbien den 1 november förra året. 16 personer omkom. Studentgrupper misstänkte att det var en konsekvens av den utbredda korruptionen i landet. De krävde att alla dokument kring den statsfinansierade renoveringen lades på bordet. När kravet inte tillgodosågs spred sig protesterna som en löpeld. Den största tog plats i Belgrad, den 15 mars, då 250 000 till 325 000 personer deltog.

– Vi trodde aldrig att protesterna skulle få denna spridning. Hade någon frågat mig hur länge de skulle pågå i december 2024 skulle jag troligen ha svarat ”fram till nyår”, säger Dušan Spasojević.
Studenternas krav stöds av majoriteten av landets universitetslärare. Det har stått dem dyrt. Deras veckoarbetsschema bestod tidigare av 20 timmars undervisning och 20 timmars forskning. När undervisningen lades på is halverades lönerna.
– Regeringen ville straffa oss, men det räckte inte med att sänka våra löner med 50 procent, suckar han.
”Även om jag undervisar om politiska frågor så har jag aldrig förespråkat något parti, men jag har alltid varit tydlig med mitt motstånd mot odemokratiska trender.”
I början av mars gjordes en lagändring som stipulerar fem timmars forskning och 35 timmars undervisning. Nu får lärarna alltså endast lön för fem timmars arbete i veckan. Landets president, Aleksandar Vučić från Serbiens progressiva parti (SNS), anklagar dem för att vara en del av en utlandsstödd färgrevolution.
– Även om jag undervisar om politiska frågor så har jag aldrig förespråkat något parti, men jag har alltid varit tydlig med mitt motstånd mot odemokratiska trender, säger Dušan Spasojević.

SNS har suttit vid makten sedan 2012. Under denna tid har partiet stärkt sitt grepp kring statliga institutioner och medierna. Samtidigt har korruptionen ökat. Studentrörelsen kräver inget ideologiskt maktskifte. Kontentan av kraven är att rättsstatens principer ska gälla alla oavsett partitillhörighet och att samhällsinstitutionerna befrias från det partipolitiska greppet. SNS har även försökt ”infiltrera” universiteten genom att utnämna lojalister till fakultetsråd och studentkårer. Det berättar Vanja Bajović som är professor på juridiska fakulteten på Belgrads universitet.
– Nu är en av presidentens aviserade åtgärder att omfördela budgetmedel från statliga till privata universitet – trots att det är en öppen hemlighet att majoriteten av de privata universiteten säljer examensbevis. Detta drag verkar vara utformat för att ytterligare försvaga och montera ned de statliga universiteten, säger hon.

Samtidigt trappar studenterna upp sina protester. Statliga tv-stationer blockeras eftersom de anses vara propagandaapparater för SNS. Det är i princip omöjligt att ta en promenad i Belgrad utan att gå in i en demonstration. Läget ter sig låst. Vanja Bajović ingick i en universitetskommission som granskade hur regeringen bemötte studenternas krav. Den kom fram till att kravet om offentliggörandet av dokumenten kring stationsrenoveringen i Novi Sad aldrig kan infrias.
– Eftersom det inte existerar någon fullständig dokumentation, säger hon.
Presidenten har förkastat förslag om en övergångsregering bestående av experter som ska säkerställa att rättvisa val kan hållas. I stället bildade han en ”ny” regering i mitten av april där majoriteten av ministrarna är de samma som i den förra. Vanja Bajovićs mardrömsscenario är att protesterna dör ut utan att något förändras.
” … professorer som inte anses vara politiskt acceptabla kommer att avskedas och troligen ersättas av folk med falska universitetsexamina.”
– Och att regeringen då blir än mer repressiv. Då kommer universiteten att förlora; professorer som inte anses vara politiskt acceptabla kommer att avskedas och troligen ersättas av folk med falska universitetsexamina, säger hon.
En del av hennes kollegor funderar på att byta jobb.
– Vi hotas med disciplinära åtgärder, löneavdrag och minskad finansiering. Vissa av oss är redan i en svår ekonomisk situation. Jag hoppas att vi står emot, men jag kan inte garantera att alla gör det. Rädsla och fattigdom är kraftfulla kontrollverktyg, säger hon.