Det kallades ”förslag”. Men det slog ner som en bomb på LUM-redaktionen före julledigheten och tidsfönstret att påverka det har varit litet: det formella beslutet om LUM:s nedläggning fattades av förvaltningschefen den 4 februari. Februarinumret blir det sista för Lunds universitets 57-åriga medarbetartidning som har haft en ganska fristående position på lärosätet.
Saco-S gav universitetet bakläxa kring risk- och konsekvensanalysen av nedläggningen, och den fick därför kompletteras under januari. Men en viktig analys saknas fortfarande i underlaget till beslutet: Vad bidrar LUM med för värden som särskiljer den mer fristående tidningen från universitetets strategiska kommunikation som nu ska effektiviseras? Vad händer med de värdena när LUM nu läggs ner?
Kommunikationsdirektören Johanna Sandahl som tog fram förslaget till beslut svarar i stället på vad hon menar att tidningen inte ger.
– LUM har inte ett uppdrag att granska, säger hon.
LUM:s redaktör Jan Olsson bekräftar att det inte ligger i tidningens uppdrag, men det gör däremot att ställa frågor och lyfta olika perspektiv kring pågående processer på lärosätet.
– Så att det ska vara en öppenhet i organisationen och anställda ska ha en möjlighet att tycka till innan beslut är fattade, säger han.
Jan Olsson
Redaktör, LUM Kennet Ruona
Detta är också något som lyfts i det protestbrev till stöd för LUM som i början av februari hade omkring 890 underskrifter och 400 kommentarer.
Så varför har inte LUM-redaktionen och universitetets övriga medarbetare involverats mer inför beslutet kring tidningens och dess värdens framtid?
Johanna Sandahl hänvisar till att beslutet att lägga ner LUM ingår i en större förändringsprocess mot en ”mer effektiv och ändamålsenlig kommunikationsorganisation”. Nya saker ska göras, men med befintliga resurser.
– Vissa saker behöver prioriteras upp och andra ner. Det är en ledningsfråga och därför har jag haft en dialog med universitetsledningen i första hand.
Johanna Sandahl
Kommunikationsdirektör, Lunds universitet
Det var universitetsledningen som, utifrån det underlag den fick av Johanna Sandahl, bortprioriterade LUM i förslaget till den framtida kommunikationsorganisationen.
Medan Jan Olsson lyfter att LUM har haft fler insändare och debattartiklar de senaste åren, beskriver Johanna Sandahl det som att debatt ”inte har varit den viktigaste delen av LUM”. Hennes beskrivning av tidningen fokuserar mest på LUM som en kanal för att ge medarbetarna översikt av lärosätet, insyn i andra verksamheter och bygga en ”vi”-känsla.
Johanna Sandahl kan i nuläget inte svara på om de kommande kommunikationskanalerna kommer att ha någon särskild plats för debattartiklar, eller hur de kommer att lyfta röster om pågående processer på lärosätet.
– Men det är inte bara LUM som ger detta. Nämnder, styrelser och kollegiala organ är arenor för diskussion där insyn sker. Med det sagt, det är viktigt att värna detta perspektiv när vi jobbar med en ny kommunikationsorganisation.
LUM har en systertidning vid Göteborgs universitet: GU-Journalen. Där fick redaktören Allan Eriksson nyligen möjlighet att utreda olika framtidsalternativ för tidningen.
Utredningen konstaterar att journalistiken om högskolan har stärkts i Norge genom en universitetsgemensam tidning med 17 anställda. I Sverige har i stället lärosäte efter lärosäte lagt ner sin medarbetartidning – ofta utan någon djupare analys eller förankring.
– Sverige har haft en utveckling mot mer internkommunikation ur ledningens perspektiv, säger han.
Allan Eriksson kallar det som LUM och GU-Journalen gör för medarbetarjournalistik. Den rör frågor som oftast inte har nyhetsvärde för vanliga nyhetsredaktioner.
– Det var en chock att få beskedet att LUM går samma öde till mötes som de andra universitetstidningarna, säger Allan Eriksson.
Allan Eriksson
Redaktör, GU-Journalen Anette Cederlund
Även studentdrivna tidningar vid lärosätena har lagts ner de senaste åren. Lundagård är nu den enda studenttidning som finns både i tryck och på nätet, men också den kämpar med sin ekonomi.
Allan Erikson menar att medarbetarjournalistiken är extra viktig i organisationer med kollegialt beslutsfattande och som präglas av kritiskt tänkande.
På det svarar Johanna Sandahl:
– Det finns en anledning till att den här typen av tidningar har funnits länge på universiteten, men jag kan också se att det finns andra universitet som har lyckats att ha medarbetarperspektivet, diskussion och debatt utan att ha en specifik tidning för det.
Har du exempel på det?
– Nej, men det finns andra universitet som har klarat sig utan en tidning.
Det är väl inte samma sak som att ha kvar dessa delar i sina kommunikationskanaler?
– Nej, jag förstår vad du menar, men det här är en prioritering som behöver göras.
I protokollsanteckningen efter universitetets förhandling med facket beklagar Saco-S belsutet att lägga ner LUM: ”Det är en journalistisk röst som går förlorad och den rösten kan inte ersättas av ledningens kommunikationsorganisation. LUM är universitetets enda kanal som ger en bild av universitetets olika verksamheter och människor. Det är en kanal som blickar framåt och lyfter viktiga frågor för universitetet. /…/ Saco-S uppmanar arbetsgivaren att se till att de värden som LUM har bidragit med inte ska gå förlorade i den kommande organisationen.”
Uppdraget för den nya kommunikationsorganisationen
“Sektionen Kommunikation bidrar till Lunds universitets verksamhetsmål och stärker universitetets nationella och internationella genomslag och attraktivitet genom effektiv, strategisk och värdeskapande kommunikation. Sektionen bidrar till att skapa långsiktiga relationer internt och externt och vårdar och utvecklar varumärket. Sektionen ansvarar även för universitetets allmänna studievägledning samt evenemang och högtider.”
Källa: “Nytt uppdrag och ny organisation för den universitetsövergripande kommunikationsverksamheten”. Förslag till beslut, 2024-12-19. STYR 2024/3301.
