”Visst kan saker göras för att främja jämställt ledarskap”

Det behövs en ökad kunskap och medvetenhet bland lärosätenas styrelser och rektorer om hur situationen för jämställt ledarskap ser ut i olika länder och hur den kan bli bättre. Det skriver de före detta rektorerna Kerstin Tham och Eva Åkesson angående Universitetslärarens artikel om den sjunkande andelen kvinnliga rektorer.

19 december, 2024
Kerstin Tham och Eva Åkesson

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Universitetsläraren presenterade nyligen att andelen kvinnliga rektorer minskar i Sverige. Detta är viktigt att följa över tid för att se om situationen kvarstår. Hans Adolfsson, ordförande för SUHF, menar att det är svårt att göra någonting åt att andelen kvinnliga rektorer för närvarande minskar i Sverige då respektive universitet genomför individuella processer vid rekrytering av nya rektorer vid våra svenska universitet och högskolor.

European Women Rectors Association, EWORA, menar dock att det behövs mål och strategier för att öka jämställdheten bland rektorer inom högre utbildning och forskning i Europa men även globalt. De nordiska länderna lyfts ofta fram som förebilder för jämställdhetsarbetet inom och utanför akademin. Den senaste publicerade Global Gender Gap Report visade på att Finland, Norge, Sverige, Tyskland och Irland var de länder som hade förflyttat sig mest mellan 2023-2024 för att minska gapet.

Kerstin Tham

Tidigare rektor vid Malmö universitet

Den senaste rapporten från European University Association, EUA, baserad på en medlemsenkät visade att enbart 18 procent av rektorerna var kvinnor. Variationen var dock stor och i topp låg universitet i Norge och Island som hade 41 procent kvinnliga rektorer medan Italien och Tjeckien kämpade för att uppnå 10 procent kvinnliga ledare vid deras institutioner. Situationen vid tekniskt inriktade universitet och inom STEM var sämre än inom bredare universitet.

I Universitetslärarens artikel om den minskade andelen kvinnliga rektorer lyfter Sanna Wolk, förbundsordförande för SULF, fram signalvärdet av att det finns fler män än kvinnor som är rektorer.

Eva Åkesson

Tidigare rektor vid Uppsala universitet

I en podcastserie som tidigare i år publicerades i samarbete mellan Science Business och EWORA intervjuas femton kvinnor som är rektorer vid universitet i Europa. Det finns gemensamma mönster i dessa intervjuer som är viktiga att vara medveten om när vi diskuterar strategier framåt för att främja jämställdheten bland rektorer i Europa.

De intervjuade rektorerna vid ansedda universitet i Europa understryker bland annat att det ställs högre krav på kvinnor än män för att komma i fråga i en rektorsrekryteringsprocess. I intervjupersonernas berättelser framgår att kvinnor behöver ha en stabil och välorganiserad familjesituation och ett starkt engagemang för värdet av forskning och universitetens viktiga roll i samhället för att de ska tacka ja till att gå in i en rektorsrekryteringsprocess.

De lyfter även fram utmaningen med avsaknad av internationella nätverk för kvinnor att bygga vidare på i en karriärutveckling mot högre akademiska ledarskapspositioner och att kvinnor lätt halkar efter i den akademiska karriärutvecklingen på grund av att det saknas väletablerade system för barnomsorg.

Intervjupersonerna lyfter även fram vikten av att fokusera på jämställda akademiska karriärvägar och att skapa ledarskapsprogram där kvinnliga akademiker kan ta steg för steg i sin fortsatta karriärutveckling och få tillgång till mentorer. Vi kan lära oss av dessa erfarna kvinnliga rektorer i Europa och deras berättelser är i linje med vad forskningen inom området visar.

”Visst kan saker göras. Det behövs en ökad kunskap, medvetenhet och förståelse bland lärosätenas styrelser och hos rektorer om hur situationen ser ut i olika länder och vad vi kan göra för att förbättra den vid det egna lärosätet men även i vårt globala engagemang.”

Visst kan saker göras. Det behövs en ökad kunskap, medvetenhet och förståelse bland lärosätenas styrelser och hos rektorer om hur situationen ser ut i olika länder och vad vi kan göra för att förbättra den vid det egna lärosätet men även i vårt globala engagemang. De nordiska länderna har en viktig roll att dela sina erfarenheter och strategier, och samtidigt lära av andra i arbetet mot en mer jämställd akademi. Såväl de akademiska som demokratiska värdena samt mänskliga rättigheter är viktiga utgångpunkter i ett värderingsbaserat ledarskap inom akademin.

Vi uppmanar både lärosäten och enskilda personer att bli medlemmar i EWORA. Det är viktiga frågor som EWORA tar sig an och inom kort presenteras EWORAs forskningsbaserade ”position paper” med förslag på värderingsbaserade mål, strategier och åtgärder för att främja ett gott och jämställt ledarskap inom universitet och högskolor.

Kerstin Tham, professor, tidigare rektor vid Malmö universitet, President EWORA

Eva Åkesson, professor Lunds universitet, tidigare rektor vid Uppsala universitet, Scientific Advisory Board EWORA

Kerstin Tham och Eva Åkesson

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv