Vid en digital träff om utredningen, som SULF bjudit in till, inledde förbundets förhandlingschef Robert Andersson:
– Den här utredningen är en stor händelse och vi på SULF tycker att den kommer med väldigt bra förslag, sa han.
Utredaren, hovrättsrådet Mattias Pleiner fyllde på med att förklara hur utredningen bestått av två delar. För det första skulle man föreslå åtgärder som attraherar och gör att Sverige sedan behåller utländska doktorander och forskare i landet.
– En annan del har framför allt syftat till att se över regelverket för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier, sa Mattias Pleiner.
Mattias Pleiner
Utredare
Som bakgrund till den första delen av uppdraget angav han att många utländska doktorander lämnar Sverige efter utbildningens slut. En föreslagen åtgärd för att få dem att stanna är att forskarstuderande ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning i stället för studier, samtidigt som möjlighet att bevilja uppehållstillstånd för forskarstudier kvarstår.
– Att en doktorand anses i migrationsrättsligt hänseende vara student och inte forskare medför vissa nackdelar. Om inte annat har en ändring av reglerna ett viktigt signalvärde i det att man ser doktorander som forskare också.
Vidare föreslår utredningen olika åtgärder för att förbättra möjligheterna till permanent uppehållstillstånd för utländska doktorander och forskare. Ett av förslagen är att stipendier för doktorander ska kunna tillgodoräknas för att uppfylla försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd.
Dessutom föreslås att kvalifikationstiden för att en doktorand eller forskare ska kunna få permanent uppehållstillstånd sänks från fyra år till tre år, om de haft sammanhängande uppehållstillstånd. Samtidigt behålls möjligheten att ansöka om någon haft fyra års uppehållstillstånd under en sjuårsperiod.
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd föreslås också kunna återkallas till förmån för ett permanent uppehållstillstånd. För tillfället behöver man vänta på att det tidsbegränsade uppehållstillståndet man redan har löper ut, innan en ansökan om permanent uppehållstillstånd kan göras.
– Vi bedömer att det här förslaget är viktigt för doktoranderna, för att de ska kunna planera sin framtid och sin livssituation på ett mycket bättre sätt än i dag, sa Mattias Pleiner.
Möjligheterna att söka arbete efter forskarstudier eller forskning ska också förbättras genom att uppehållstillstånd för att söka arbete ska kunna gälla i 18 månader i stället för dagens tolv månader, enligt utredningens förslag. Dessutom föreslås att det i vissa fall ska vara möjligt att lämna Sverige under den tid en ansökan om uppehållstillstånd prövas.
Vissa förbättringar vad gäller möjligheten att byta uppehållstillstånd efter inresa till Sverige föreslås också.
– Framför allt ska en familjemedlem till en forskare eller forskarstudent själv kunna ansöka om tillstånd som forskare eller forskarstudent. Många gånger är medföljande familjemedlem högkvalificerad.
En möjlighet för personer som omfattas av massflyktsdirektivet att byta till exempelvis uppehållstillstånd för forskning föreslås också. Mattias Pleiner pekade exempelvis på hur personer som kommit från Ukraina, i många fall kan vara högkvalificerade och aktuella för forskartjänster.
I övrigt föreslås också olika åtgärder för att förbättra möjligheterna till permanent uppehållstillstånd. Möjligheten att kombinera olika typer av uppehållstillstånd vid ansökan om permanent uppehållstillstånd, som redan till stor del finns genom praxis, föreslås föras in i lagtexten.
Utöver det vill utredningen se att det så kallade försörjningskravet förtydligas. Utredningen skriver att Migrationsverket ska ta hänsyn till tidigare försörjning och göra en prognos om framtida försörjning; en doktorand som haft försörjning kommer sannolikt ha det också i framtiden och bör därför anses uppfylla försörjningskravet.
När det gäller att se över reglerna om uppehållstillstånd för studier, sa Mattias Pleiner:
– Vi har fokuserat på om regelverket i sig ger ett incitament för missbruk av systemet. I den här delen föreslår vi en begränsning av möjligheten att arbeta vid sidan av studierna så att en student ska få arbeta högst 15 timmar per vecka utan krav på arbetstillstånd.
Utredningen föreslår också att godtagbara framsteg i studierna för förnyat uppehållstillstånd ska motsvara det krav som gäller för att en svensk student ska få fortsatt CSN. Det skulle innebära att studenten ska klara av 62,5 procent av studierna under det första studieåret.
– Vi föreslår också en begränsning av möjligheten att byta från uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete.
Utredningen lämnar också förslag som syftar till att öka informationsutbytet mellan myndigheter och främja effektivare handläggning hos Migrationsverket och Säpo.
Deltagarna i mötet uttryckte i övrigt att de var nöjda med utredningens förslag, utom på en punkt, att bestämmelserna inte ska träda i kraft förrän i mars 2026.
