Utanför Göteborgs universitets huvudbyggnad, belägen i grönskande Vasaparken, har ett tältläger slagits upp. Längs med trottoaren bredvid parken har banderoller, plakat och flaggor hängts upp. På en av dem står “Gazaplatsen” skrivet med stora, svarta bokstäver.
Här har en grupp demonstranter hållit till sedan 14 maj, i protest mot kriget mellan Israel och Hamas. Liknande aktioner, där demonstranter slår upp tältläger på universitetscampus, startade i USA i mitten av april och har nu spridit sig till flera länder i Europa.
– Vi tänker stanna här tills universitetsledningen går med på våra tre krav. Vi vill kunna vara stolta över vårt universitet och dess institutioner, säger Max Popovski, presskontakt för gruppen som anordnar protesten.
Max Popovski
Presskontakt, demonstrantgruppen Matilda Westermark
Kraven som ställs på universitetsledningen är att deklarera för och avbryta alla pågående samarbeten med israeliska lärosäten, att officiellt och offentligt fördöma Israels pågående invasion av Gaza samt att man ska erbjuda utbildningsstöd åt palestinska studenter.
Malin Broberg, rektor på Göteborgs universitet, har kommenterat kraven i ett blogginlägg:
”Vår uppgift är att bedriva utbildning och forskning, inte agera genom bojkotter eller med utrikespolitiska ställningstaganden, vilket är det som demonstranterna önskar. Universitetet som institution ska stå fritt från påtryckningar. Det innebär att varken studenter, medarbetare eller samhället i stort kan kräva att universitetet som myndighet tar ställning i specifika frågor.”
Malin Broberg
Rektor, Göteborgs universitet
Liknande tältprotester, med liknande kravlistor, pågår på flera andra lärosäten. Utöver i Göteborg har tältläger också slagits upp i Uppsala, Stockholm, Örebro och Lund.
I tisdags meddelade polisen tältdemonstranterna vid Lunds universitet att de måste lämna platsen. Det beror på att universitetet har sökt och fått tillstånd för en doktorspromotion i morgon fredag, där nya doktorer ska promenera genom Lundagård där tälten står. Tältdemonstrationerna har inget tillstånd, skriver Sydsvenskan.
På torsdagsmorgonen tömde polisen området och upprättade ett PL 24-område, där allmänheten förbjuds från att vistas på platsen. Ett trettiotal personer stannade kvar efter att polisen uppmanat demonstranterna att lämna området. De bars bort av polis, skriver Dagens Nyheter.
Protesterna i Uppsala, som äger rum utanför Segerstedthuset där universitetsledningen sitter, blev särskilt uppmärksammade i förra veckan. Då togs ett beslut om att låsa byggnaden för att hindra demonstranterna från att ta sig in.
– Vi uppmuntrar både medarbetare och studenter att vara engagerade i samhällsdebatten och just dessa frågor berör oss alla. Men i det här fallet var det flera anställda som upplevde situationen som olustig och att protesterna påverkade deras arbetsmiljö negativt. Därför togs beslutet om att låsa dörrarna för personer som inte arbetar i huset, säger Pernilla Björk, kommunikationsdirektör på Uppsala universitet.
Robert Malmgren
Ordförande, Saco-S Uppsala
Robert Malmgren, ordförande för Saco-S i Uppsala, berättar att fackförbundet inte var med i beslutet kring att låsa dörrarna, men säger att de står bakom det.
– Det är inga medlemmar som tagit kontakt med oss för att de känt sig otrygga i och med protesterna, däremot har vi fått höra från flera stycken att det varit väldigt störande för deras arbetsmiljö och att det varit svårt att arbeta, säger han.
Michael Papenbrock är ordförande för SULF vid Uppsala universitet. Han betonar att fackförbundet inte har samma kontakt med universitetsledningen som Saco-S, men att även SULF diskuterat protesterna och beslutet att låsa Segerstedthuset.
– Jag blev överraskad av beslutet att låsa. Jag har bara hört demonstrationerna beskrivas som fredliga, det har inte ändrats sedan de startade. Ledningen säger att man vill föra en öppen dialog med demonstranterna, men det här är snarare något man gör för att stoppa en dialog, säger han.
I Örebro och vid KTH har man också beslutat om att begränsa åtkomsten till byggnader där det protesteras utanför. Även i dessa fall för att säkra tryggheten och arbetsmiljön för anställda.
Universitetsläraren har även pratat med fackliga representanter vid Göteborgs universitet, Örebro universitet, Lunds universitet och KTH, där tältprotester pågår. Det har inte kommit in några ärenden från medlemmar som känner sig otrygga eller som efterfrågat fackligt stöd vid något av dessa lärosäten.
Igår eftermiddag (onsdag) greps dock flera personer av polisen vid KTH efter en demonstration utan tillstånd. Brottsrubriceringar som bland annat skadegörelse, icke tillståndsgiven allmän sammankomst och brott mot maskeringsförbudet har upprättats, skriver Dagens Nyheter.
När Universitetsläraren besökte KTH senare på kvällen var det dock lugnt på campusområdet.
På flera av lärosätena har frågan inte lyfts alls inom de fackliga organisationerna.
– Det vi har fått till oss är att det finns en väl fungerande dialog mellan studenter och ledning och att protesterna görs på ett fredligt vis som inte stör utbildningen eller arbetsmiljön. Så just nu har vi inte diskuterat det närmre, för det har helt enkelt inte behövts, säger Nikolai Scherbak, ordförande för Saco-S på Örebro universitet.
Vid Linnéuniversitetet i Växjö har någon eller några personer tagit sig in på en forskares kontor. Man har bland annat hängt upp blodiga barnkläder på väggarna samt klottrat Hitlermustascher och fraserna ”Blod på dina händer” och ”Guilty”, skriver Expressen.
– Vi har gjort en polisanmälan som gäller hot och hat och polisen har varit här och hållit förhör, säger Linnéuniversitetets säkerhetschef Marie Brorsson, till Expressen.
Universitetsläraren har sökt de i artikeln nämnda universitetens rektorer men ingen har velat bli intervjuad. Vissa hänvisar till skriftliga uttalanden, i vilka de flesta universitetsledningar betonar vikten av det fria ordet och möjlighet till att delta i samhällsdebatten. Man välkomnar fredliga demonstrationer och har inga intentioner att avbryta dessa, så länge de inte påverkar de anställdas arbetsmiljö eller säkerheten på campus.
Samtliga tillfrågade lärosäten uppger också att man inte kommer att gå med på kravet om att officiellt fördöma Israels attacker, eftersom man som myndighet inte ska föra utrikespolitik.
– Att inte ta ställning i frågan är att ta hänsyn till att man ska få tycka olika, diskutera och debattera på ett universitet. I förlängningen skyddar man på så vis även den akademiska friheten, säger Pernilla Björk, kommunikationsdirektör på Uppsala universitet.
