Utländska forskare missar skattelättnad

En forskare som inte är svensk medborgare kan få 25 procent av sin lön undantagen från skatt. Några krav behöver dock uppfyllas: ansökan om expertskatt ska lämnas in senast tre månader efter att personen börjat sin anställning, hen får inte ha bott eller vistats stadigvarande i Sverige de senaste fem åren, och hen ska inte ha som syfte att stanna i landet längre än sju år.

Forskaren ska ha ”kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,” enligt inkomstskattelagen.

Den skrivningen har fått lärosäten som Universitetsläraren har varit i kontakt med att tro att bara utländska forskare med särskild specialistkompetens kan få skattelättnaden. Men i praktiken räcker det med att forskaren har arbetat ett till två år som postdoktor för att vara kvalificerad, säger Håkan Gustavsson, skattejurist på Forskarskattenämnden som fattar beslut i ärendena.
– Har man de kvalifikationerna och en tjänst med minst 40 procent forskning presumeras man ha en självständig forskningstjänst.

Först nyligen blev HR-sektionen vid Lunds universitet varse om den praxisen.
– Kunskapen om vem som kan få expertskatt varierar ute på institutionerna, och vi centralt tycker inte heller det är så lätt att veta vad som gäller, säger HR-specialisten Julia Edgerton.

Kunskapen om vem som kan få expertskatt varierar ute på institutionerna, och vi centralt tycker inte heller det är så lätt att veta vad som gäller.

Julia Edgerton

Trots universitetets stora grupp utländska forskare har i snitt bara 23 anställda per år haft expertskatt de senaste tre åren. Med den nya informationen som Julia Edgerton har, gissar hon att åtminstone hundra Lundaforskare per år skulle kunna få skattelättnaden.

En annan nyhet för henne är att även utländska forskare med tillsvidareanställning kan ansöka om expertskatt, trots lagkravet på att personen inte ska ha som avsikt att stanna i Sverige längre än sju år.

Avsikten att inte stanna längre är svårkontrollerad och görs enligt Håkan Gustavsson utifrån vad personen säger i ansökan.
– Anställningsformen säger inget om hur länge en person tänker stanna här, säger han.

Det är också bara vid tiden för ansökan som personen behöver ha som plan att verka i Sverige max sju år – hen blir inte återbetalningsskyldig om hen senare beslutar sig för att stanna längre.

Att det räcker med ett par års tidigare arbete som postdok för att kvalificera sig för expertskatt var nytt även för Patrik Rosén, HR-specialist vid Karolinska institutet, KI. I mars 2024 hade 16 personer vid KI expertskatt.

Också han pekar på svårigheten att säkerställa att institutionerna når ut med information om expertskatten till berörda nyanställda i tid. I början av sin anställning överöses de av information och kan därför missa ansökningsfönstret på tre månader.

Julia Edgerton berättar att Lunds universitet inte marknadsför expertskatten i rekryteringssyfte edå det har upplevts som osäkert om en person sedan kommer att kvalificera sig för den eller inte. För lärosätena är en betydligt viktigare fråga att lösa de hinder som finns för utländska forskare i migrationslagstiftningen.

Expertskatten håller nu på att utredas, bland annat mot bakgrund av de missförstånd och problem som Patrik Rosén och Julia Edgerton lyfter. Utredningen ska undersöka om ansökningsfristen ska förlängas, kompetenskravet sänkas till en doktorsexamen och möjligheten att söka expertskatt utökas till personer som nyligen doktorerat i Sverige liksom till svenskar som bott en tid utomlands.

Förslag ska presenteras senast 15 januari 2025.