Mot bakgrund av det förändrade säkerhetsläget i omvärlden har enskilda länder och EU intensifierat arbetet med säkerhetsfrågor i internationella forskningssamarbeten.
I Sverige har Universitets- och högskolerådet (UHR), Vetenskapsrådet och Vinnova, nu tagit fram ett förslag på ett system för ansvarsfull internationalisering.
– Vi vill sätta möjligheterna med internationella samarbeten i fokus, och sedan se vilka risker som finns för att då reducera dem så att Sverige fortsatt kan arbeta starkt med internationalisering på ett så öppet, säkert och hållbart sätt som möjligt. En annan viktig utgångspunkt för oss är att värna akademisk frihet och lärosätenas institutionella autonomi, säger Sara Rågwall, enhetschef vid UHR.
Sara Rågwall
Enhetschef, UHR
Enligt förslaget bör riksdagen eller regeringen besluta om en övergripande strategisk riktning för ansvarfull internationalisering, i form av en nationell policy.
Den bör innehålla kärnvärden såsom akademisk frihet och öppenhet, liksom betydelsen av internationella samarbeten. Dessa ska bedrivas på ett sätt som är säkert, omdömesgillt, förtroendefullt, ömsesidigt och hållbart.
Nationella vägledande riktlinjer bör sedan konkretisera vilka aspekter som forskare eller ett lärosäte behöver ta hänsyn till i bedömningen av ett samarbete eller en rekrytering. Detta handlar dels om svenska regler och eventuella skyddsvärden i den egna verksamheten, dels om samarbetspartnern och den kontext den verkar i.
Det handlar också om hur ett samarbete i sig kan väcka frågor om beroendeförhållanden, forskningsintegritet och etik.
– Vi har försökt sammanställa och bygga vidare på vad som redan görs i Sverige, i andra länder och på europeisk nivå, och få ihop ett slags uppslagsverk, säger Sara Rågwall.
”Vi har försökt sammanställa och bygga vidare på vad som redan görs i Sverige, i andra länder och på europeisk nivå, och få ihop ett slags uppslagsverk.”
Sara Rågwall
En myndighet bör, enligt förslaget, få i ansvar att implementera och uppdatera de nationella riktlinjerna. Lärosäten, forskningsfinansiärer och andra relevanta aktörer behöver sedan konkretisera riktlinjerna ytterligare i sina egna verksamheter.
I slutet av året ska UHR, Vetenskapsrådet och Vinnova återkomma med ett förslag på stödstruktur för att hjälpa lärosätena i det fortsatta arbetet.
– Djävulen ligger i detaljerna, men på det hela taget tycker vi att förslaget har landat väl, säger Lunds universitets rektor, Erik Renström, som även leder expertgruppen för internationalisering i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
Erik Renström
Rektor, Lunds universitet
Han förklarar vidare:
– Det är rimligt att politiken har möjlighet att sätta en strategisk riktning, men också att det i riktlinjerna finns möjlighet till en flexibilitet och snabbfotadhet som passar verksamheterna.
Vad gäller den framtida stödstrukturen tror han att den framför allt kan tillföra formaliserade kontakter till andra expertmyndigheter. Till exempel Inspektionen för strategiska produkter, som ansvarar för exportkontroll.
– Det är viktigt att stödfunktionen blir snabb och effektiv och har god förståelse för innebörden och mervärdet av internationellt samarbete, säger Erik Renström.
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stint, har jobbat med frågan om ansvarsfull internationalisering en tid.
– Akademiskt samarbete bygger så oerhört mycket på ömsesidigt förtroende för varandra, och det vi ser nu är att det raseras på alla möjliga håll i världen. Då måste vi lägga än större vikt vid att bygga upp förtroendet och även i osäkra miljöer ändå fortsätta att samarbeta, säger Albin Gaunt, policyansvarig vid Stint.
Albin Gaunt
Policyansvarig, Stint
Även han tycker att förslaget om nationella riktlinjer är en bra väg framåt för att hjälpa lärosätena i detta arbete.
– Men man behöver ju också prata öppet med sin samarbetspartner kring de här frågorna.
Vad är ansvarsfull internationalisering?
Ansvarsfull internationalisering är ”de aspekter som en nationell aktör inom högre utbildning, forskning och innovation behöver ta hänsyn till för att på ett ansvarsfullt sätt upprätta, vårda och följa upp en relation med en eller flera aktörer i andra länder”.
Det kan till exempel handla om: forskningsetik och etisk teknikutveckling, forskningsintegritet, öppen vetenskap, hållbarhet och klimat, säkerhetsskydd (inklusive cybersäkerhet), jämställdhet, exportkontroll samt utrikespolitik och vetenskapsdiplomati.
