I boken På engelska förstår jag ungefär – om anglifieringen av svensk högre utbildning, går Ola Håkansson, förläggare, och Peter Svensson, docent i företagsekonomi i Lund, till storms mot vad de anser vara överanvändning av engelska på svenska lärosäten, både i undervisningen och i kurslitteraturen.
– Det finns många anledningar till att engelska blivit så dominerande på högskolan. Men tesen vi driver är att när man ska fatta beslut om vilket språk man ska undervisa på, och vilket språk man ska ha kurslitteratur på, så bör det ske först och främst utifrån en viktig bevekelsegrund. Och det är studenternas lärande helt enkelt. Studenternas lärande försämras radikalt med undervisning på engelska, jämfört med undervisning på deras förstaspråk, säger Peter Svensson.
Peter Svensson
Docent i företagsekonomi, Lunds universitet
Ola Håkansson lägger till:
– Konsekvensen blir att studenterna lär sig mindre, de förstår mindre och på sikt så bidrar det till en systematisk produktion av inkompetens.
Hur vet ni det?
– All forskning vi har tittat på pekar i samma riktning. Att både lärarens förmåga och studenternas förmåga går ner avsevärt just när undervisningen är på deras andraspråk, säger Peter Svensson.
Finns det forskning som pekar åt andra hållet?
– Nej, det finns ingen forskning som visar att undervisning på engelska skulle vara lika bra eller bättre. Men det finns ju undersökningar som säger att det är komplext och inte kan ge något klart svar. Men det finns ingen forskning som inte problematiserar språkvalet. Och då har vi ju ändå gått igenom nästan all forskning som finns i Danmark, Norge, i Europa och flera stora studier från Asien, säger Ola Håkansson.
Ola Håkansson
Förläggare
Vad anser ni man ska göra åt det?
– Jo, den första punkten är att behandla språkpolitik och språkval som en kärnfråga inom varje ämnesområde, säger Ola Håkansson.
– Vår andra punkt är att svenskan ska vara nästan allenarådande på de grundläggande nivåerna, det vill säga de tre första åren.
– Och den tredje punkten är att vi tycker att statusen för forskning och publikationer på svenska ska uppvärderas. Det handlar även om forskningsanknytning av utbildningen, den är mycket enklare om texten är skriven på svenska, särskilt om man undervisar på sin egen forskning, säger Peter Svensson.
Däremot vänder de sig inte mot internationalisering och att använda engelska på avancerad nivå.
– Vi tycker att masterkurser ska vara på engelska, för det är ju helt enligt Bolognamodellen och nödvändigt för internationellt utbyte av studenter, säger Ola Håkansson.
