De allra flesta svenska högskolor och universitet erbjuder sina anställda en fastställd summa pengar i så kallat friskvårdsbidrag. I genomsnitt är den summan 2 717 kronor per år, visar Universitetslärarens granskning.
Högskolan i Gävle ger mest
Mest avsätter Högskolan i Gävle, där de anställda har möjlighet till 4 000 kronor i friskvårdsbidrag per år från och med 2021. Tidigare var motsvarande summa 2 000 kronor men i och med coronapandemin togs ett beslut om att tillfälligt dubblera bidraget.
Efter en utvärdering har arbetsgivaren nu bestämt att höjningen ska vara permanent, säger Maria Savela, ordförande för Saco-S och SULF vid Högskolan i Gävle.
– Det är så klart jättebra med höjt friskvårdbidrag, nästa problem är att få de anställda att utnyttja det mera.
Dock utnyttjade 61 procent av personalen vid Högskolan i Gävle friskvårdsbidraget i någon utsträckning under 2021, vilket Maria Savela ändå är ”ganska nöjd” med, säger hon.
Ingen friskvårdstimme
I Gävle finns ett gym på campus där anställda kan träna gratis. Däremot har personalen inte rätt till någon friskvårdstimme på arbetstid, vilket många andra lärosäten erbjuder.
Sammantaget ger lärosätena i snitt ett friskvårdsbidrag på 2 717 kronor per år och anställd. Summan varierar från 600 kronor per år, som Kungliga Musikhögskolan i Stockholm avsätter, till de 4 000 kronor som alltså gäller vid Högskolan i Gävle.
– Det är väldigt problematiskt och tråkigt att det finns en syn att arbetsgivaren inte ska ge en rejäl slant i friskvårdsbidrag. De 2 000 kronor som vi hade tidigare räcker knappt till ett par ordentliga skor att vandra i, säger Maria Savela.
Friskvårdbidrag är ett sätt för arbetsgivaren – menar hon – att med enkla medel satsa på personalens hälsa, vilket i sin tur sannolikt får effekt på både arbetsprestation och arbetsmiljö.
Luleå ensamt med noll kronor
Luleå tekniska universitet är det enda lärosäte som inte har något friskvårdsbidrag. De anställda har rätt till två timmars friskvård i veckan på betald arbetstid, samt kan träna gratis på högskolans sportcenter mellan klockan 06 och 18 på vardagar. Den som betalar 200 kronor i månaden får träna på kvällar och helger.
Tommy Viklund, hr-chef vid Luleå tekniska universitet, hänvisar till att lärosätet historiskt sett har byggt upp sin studentidrott med tanken att skapa närhet mellan studenter, lärare och forskare. Och att det därför passar bättre med friskvårdstimmar än friskvårdsbidrag.
– Den grundtanken har vi valt att behålla, för att vi vill att man ska träna på arbetstid med sina kollegor. Det tycker vi är bättre och skapar mervärde, säger han.
Tommy Viklund påpekar också att kostnaden för två friskvårdstimmar i veckan per anställd, som Luleå tekniska universitet erbjuder, mycket väl kan bli dyrare än ett friskvårdsbidrag.
– Men det finns egentligen ingen exakt uträkning som ligger bakom det här. Det här är ett val som vi har gjort, och vi har inte sett någon anledning till att ändra på det
Många lärosäten har både friskvårdstimme och friskvårdsbidrag?
– Jo, men vi vill att man ska träna tillsammans, ha nära mellan studenter och medarbetare och skapa nätverk.
Är du förvånad över att ni är de enda som tänker så här?
– Nej, det vet jag om. Det här är mitt fjärde lärosäte i Sverige som jag jobbar på så det märkte jag när jag kom hit som hr-chef. Jag tycker att det är positivt, och det är ofta diskussioner på andra lärosäten om vad de här pengarna får och inte får användas till, säger Tommy Viklund.
Kjell Johansson, ordförande för Saco-S- och SULF vid Luleå tekniska universitet, har inte fått några reaktioner från medlemmar kring friskvårdsbidrag.
– Hur man nu ska tolka det. Men friskvårdsbidrag har inte kommit upp på dagordningen eftersom medlemmarna inte har uttryckt någon irritation över det, säger han.
Orimligt enligt facket
Att man är det enda lärosätet utan friskvårdsbidrag är dock orimligt, menar han.
– En rimlig utgångspunkt vore väl att vi inte avviker för kraftigt från övriga, för det känns knepigt.
Att två friskvårdstimmar per vecka skulle väga upp för avsaknaden av friskvårdsbidrag är inte rimligt, menar Kjell Johansson.
– För lärarna spelar friskvårdstimmar egentligen mindre roll, eftersom man har årsarbetstid. Då skulle man kunna tänka sig att friskvårdsbidrag är ett bättre alternativ.
