Matti Sällberg trycker rutinerat ner handtaget med armbågen. Skjuter upp dörren med kroppen. Men till den lilla koddosan vid nästa dörr måste han använda fingrarna. Han räknar med att själv få covid-19. Säger att minst 60 procent av befolkningen kommer att drabbas.
– Jag är äldre och har astma, så jag kanske tillhör något av en riskgrupp. Självklart är jag lite orolig. Å andra sidan kan man inte springa och låsa in sig i Norrland och hoppas att det går över, för det gör det inte. Själva pandemin planar troligtvis ut när vi har nått flockimmunitet, säger han.
I labbet på Karolinska institutet i Huddinge hänger vita rockar över stolarna. På en av bänkarna står en blåvit, avlång vakuumpump. Den används för att rena plasmider, cirkelformade dna-molekyler, som innehåller en dna-sekvens från coronaviruset. Plasmiden ska sedan sprutas in i en cell. Samtidigt får personen en liten elektrisk stöt genom en metod som kallas in vivo elektroporering. Det gör att cellmembranet blir instabilt vilket ger plasmiden en chans att slinka in i cellkärnan. Cellen börjar då själv producera vaccinet. Det gör metoden snabbare och mer effektiv än tidigare, då vaccin odlades i cell- eller bakteriekulturer. Dna-tekniken har funnits i 20 år, men det är först det senaste decenniet som den har blivit tillräckligt bra.
– Det finns inga dna-vaccin än, de första blir troligtvis för covid-19. Tekniken har använts i test på människor tidigare men aldrig i stor skala.
Alla vill veta vad han gör
När Universitetsläraren träffar Matti Sällberg har forskargruppen vaccinerat sina första kaniner med den delen av viruset som utgör stommen i vaccinet. Han väntar med spänning på resultatet. Många medier rapporterar om en kapplöpning där forskare tävlar för att komma först. Det amerikanska läkemedelsbolaget Moderna började testa sitt vaccin på människor redan i mars. Men Matti Sällberg tycks ta det hela med ro. Han har arbetat med vaccin i 25 år och kör på som vanligt, även om uppstarten av coronavaccinet tillfälligt överskuggar andra projekt. Att arbetet går fortare beror dels på att myndigheter snabbat på sina processer, dels på att forskare samarbetar mer öppet och bland annat delar data med varandra på ett snabbare sätt än tidigare, säger han.
Den stora skillnaden är det mediala intresset, som är extremt. Från att ingen brydde sig särskilt mycket om vad Matti Sällberg sysslar med om dagarna vill alla veta vad han håller på med och hur det går.
– Det är ganska jobbigt. Men även om det stör den vanliga vardagen har vi ett bra tillfälle att informera om varför vaccin och djurförsök behövs, två saker som ofta kritiseras på dåliga grunder.
Darth Vader vaktar sprutorna
Vi går över en bro mellan två våningar och Matti Sällberg trycker med knät på dörröppnaren. Inne på hans lilla kontor står en nespresso-bryggare redo bredvid datorn. På en hylla tjänstgör Darth Vader från Star Wars som sprut-behållare. Matti Sällberg gillar science fiction och går på Sci-fi-mässan varje år, tillsammans med några bekanta.
– Jag tvingar även med min 12-årige son för att jag inte ska se ut som en idiot. Han gillar också Star Wars. Men det är inte hans grej att gå fram och hälsa på alla b-skådisar som brukar vara där, som jag själv måste göra. Min ballaste signatur är från George Lazenby, som spelade Bond i I hennes majestäts hemliga tjänst. Den har jag ramat in och satt upp på väggen därhemma.
Vill ta fram brett vaccin
I mitten av januari satte kinesiska myndigheter den värst drabbade staden Wuhan i karantän. Då insåg Matti Sällberg att något stort var på gång. Här behövs nog vaccin, tänkte han, och mejlade forskarkollegan Ali Mirazimi på Folkhälsomyndigheten. De började utan pengar, men fick snart 30 miljoner kronor i EU-anslag.
Han visar en bild på en svart spiral med några vita cirklar, högre upp syns färgglada streck och spiraler. Det är virusets arvsmassa. Matti Sällberg berättar att cirka 50 vaccin är under utveckling i världen. De flesta satsar på en vaccinkandidat och använder bara en del av virusets arvsmassa, Spike-proteinet. Det är poppis eftersom antikroppar, proteiner som upptäcker främmande ämnen i kroppen, binder där. Dessa vaccin skyddar sannolikt bara mot covid-19 och möjligtvis något mer virus. Matti Sällberg och hans kollegor kombinerar i stället flera olika delar av covid-19 och testar 15 vaccinkandidater.
– De andra satsar allt på en bra häst. Vi har 15 hästar och undersöker vilken som är bäst. Vi vill ta fram ett bredare vaccin som förhoppningsvis kan fungera även mot framtida coronavirus. Därför tittar vi också på delar av viruset som liknar komponenter som än så länge bara finns hos coronavirus bland fladdermöss.
Oro för biverkningar
Men finns det några risker när hela världen ropar på vaccin, helst i morgon? Jo, vissa är nog frestade att köra snabbare än de borde, tror Matti Sällberg. Men det gäller att hålla huvudet kallt.
– När det här är över kommer alla att granska vad som gjordes och inte gjordes. Det blir en intressant tid.
En oro som lyfts i debatten är risken för biverkningar. I samband med svininfluensan 2009–2010 insjuknade mellan 350 och 500 barn och unga i narkolepsi efter att ha fått vaccinet Pandemrix. Matti Sällberg påpekar att över fem miljoner människor vaccinerades i Sverige och att 70–100 procent blev skyddade mot svininfluensan. Alla läkemedel medför biverkningar, säger han.
– Influensa i sig orsakar narkolepsi. När det gäller vaccinet var det en så ovanlig biverkning att den inte hade upptäckts i kliniska studier. Man vaccinerade också samtidigt som viruset spreds och då är det svårt att säga vad som orsakade narkolepsin, om det var viruset, vaccinet eller en kombination.
Åkte från skolan till labbet
Första gången Matti Sällberg satte foten i ett forskningslabb var under två veckors praktik i gymnasiet. I ett av KI:s neurolabb undersökte forskarna signalsubstanser i hjärnan på råttor. Fick råttorna en viss substans sprang de till höger och fick de en annan sprang de åt vänster.
– För mig blev det en ögonöppnare för hela den biologiska processen. Om vi kan påverka en process inne i hjärnan så påverkar det ett helt beteende.
Matti Sällberg utbildade sig till laboratorieassistent, eller biomedicinsk analytiker, som det heter i dag. Började forska om virusimmunologi, hur virus påverkar immunförsvaret. Längtan efter att läsa mer medicin och lära sig mer om kroppen fick honom att hoppa på tandläkarprogrammet. Han doktorerade och utbildade sig till tandläkare samtidigt.
– De andra på tandläkarprogrammet tyckte nog att jag var konstig som åkte till labbet efter skolan. Men jag hade lika roligt som alla andra under utbildningen.
I åtta år jobbade Matti Sällberg som tandläkare och forskade samtidigt. Under sin postdok i USA började han arbeta med vaccin. När coronaviruset kom in på banan jobbade han dels med ett behandlande vaccin för personer med hepatit B, dels ett vaccin mot det fästingburna viruset Krim-Kongo, som kan orsaka blödarfeber. Båda är dna-vaccin som ges med elektroporering. Det är kunskapen från de projekten som Matti Sällberg och hans kollegor nu applicerar på covid-19.
”Ser riktigt bra ut”
Han känner en viss tidspress, men finner ro i att arbetet tar den tid det tar. Prognosen är att ett godkänt vaccin ska finnas på plats någon gång under 2023. När det gäller vem som kommer först i kapplöpningen tippar Matti Sällberg på en av de stora amerikanska läkemedelsbolagens hästar.
– Det är svårt, men om jag måste gissa sker det nog mellan mars och september nästa år.
Veckan efter vår intervju har de första provsvaren på vaccinets stomme kommit. Matti Sällberg berättar glatt över telefon.
– Det ser riktigt bra ut, bättre än väntat. Alla vaccinerade kaniner fick höga nivåer av antikroppar. Det visar att vaccinet är immunogent, alltså att det är bra på att aktivera kroppens immunförsvar.
