100-åriga IVA vill ha inflytande i samhället

– Ett skäl att lyssna på IVA är att vi är brobyggare utan egen ideologisk eller affärsmässig agenda, säger Tuula Teeri som är andra kvinnan på vd-posten i det som är världens första ingenjörsvetenskapsakademi och som firar 100-årsjubileum i år.

Det var den 24 oktober 1919 som Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, instiftades och då, liksom 2016 när Baylan (S) tackade för IVA:s engagemang i partiöverenskommelsen, fanns energifrågorna på agendan.
Sverige hade mellan åren 1900 och 1925 sin första stora energikris, den så kallade ”torvbubblan”.
När spekulationerna i torv slog rejält fel framhöll Sveriges riksdag behovet av ett statligt forskningsinstitut för kraft- och bränslefrågor, men i stället bildades IVA som fristående organisation som också skulle ha ett bredare ansvar för ”ordnandet och samlandet av det tekniskt-industriella forskningsarbetet”.

”Statlig hybrid-organisation”
I IVA:s jubileumsbok Teknik i samhällets tjänst formulerar Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria vid KTH, IVA:s tidiga roll som ”ett slags statlig hybrid-organisation”, fristående men ”delvis med karaktär av ett statligt organ”.
Enligt Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, är IVA ”något av en paradox, en kunglig akademi som samtidigt vill vara med och prägla villkoren för framtidens teknik, samhälle och näringsliv.”

Att IVA har klarat sig undan större kriser och skandaler, skulle, enligt Thomas Kaiserfeld, professor i idé-och lärdomshistoria, kunna förklaras med att IVA aldrig har dragit sig för att ändra i sina stadgar, tvärtom.
Under de 100 åren har IVA genomfört stadgeändringar vid 21 tillfällen, vilket kan jämföras med – exempelvis – Svenska Akademien som fram till sin stora kris hade att förhålla sig till stadgar från 1700-talet.
När IVA ändrar i sina stadgar är det en omfattande process som inkluderar och aktiverar stora delar av organisationen.

Nära näringslivet
Oavsett stadgar, tidsanda och politiska konjunkturer, har IVA alltid befunnit sig nära näringslivet, vilket avspeglas i medlemsmatriklarna, där det förutom forskare, myndighetsföreträdare och andra representanter för det offentliga Sverige också återfinns näringslivsprofiler. Tillkommer gör att närmare 250 företag ingår i IVA:s särskilda näringslivsråd.

Tuula Teeri, molekylär­biolog, tidigare professor i träbioteknik och prorektor vid KTH samt rektor vid Aalto-universitetet i Finland, fram­håller att det för henne är viktigt att samtidigt ha ”både forsknings­hatten och industri­hatten”, både i egenskap av IVA:s vd och som medlem av minister Matilda Ernkrans forskningsberedning.
– Jag har själv hela tiden jobbat nära industriella sam­arbeten och följt utvecklingen från 1970-talets beröringsskräck till att sam­verkan med näringslivet nu uppmuntras.

Ny strategi i fyra teman
Förutom 100-årsfirandet lägger IVA kraft på en ny strategi, uppdelad i fyra teman.
– Det handlar om kunskaps­försörjningen, för att ta ett exempel – omsorg om svenska skolans utveckling, ingenjörs­utbildningens inne­håll, vidare framtidens näringsliv och framväxten av innovativa företag men också om bra villkor för forskare och entreprenörer, säger Tuula Teeri.

Det tredje temat är klimat, energi och resurser och det fjärde människa, teknik och samhälle.
– Vi ska inte ha teknik för teknikens egen skull, vår vision är teknik i mänsklig­hetens tjänst.

Den stora utmaningen är, enligt Tuula Teeri, den industriella omställning som krävs relaterat till klimatfrågan och därmed energifrågorna, precis som för 100 år sedan.
– Och där ska IVA ha en roll, som vi hade när den första industrialiseringen omformade Sverige.