Generellt är mönstret att yrkesprogram har högre genomströmning än generella program, fristående kurser lägre än program och distansutbildningar lägre än campusutbildningar.
När det gäller yrkesprogram har barnmorskeprogrammet högst examensfrekvens, 91 procent tar examen, och civilekonom lägst med 38 procent, men 22 procent av ekonomerna tar i stället ut den kortare kandidatexamen.
– Man ska vara försiktig med förklaringar. Varför just barnmorskor har så hög examensfrekvens är inte helt självklart att förstå. Andra legitimationsyrken, som lärare, har inte så hög examensfrekvens och inte heller andra utbildningar till specialistsjuksköterska, säger Håkan Andersson, utredare vid UKÄ.
Generellt verkar många som hoppar av studier göra det tidigt. Av de högskolenybörjare som enbart läser fristående kurser under sin första termin är det få som går vidare till programstudier och över hälften läser inte alls vidare terminen efter.
– Det talas om att fristående kurser är en väg in till att studera på ett program, men det verkar inte stämma, säger Håkan Andersson.
En trend är att examensfrekvensen på vissa program minskar. Det gäller exempelvis sjuksköterskeprogrammet där den på nio år sjunkit från 83 till 77 procent. För civilingenjörer har examensfrekvensen minskat från 62 till 50 procent.
– Man hör företrädare för utbildningar säga att studenternas förkunskaper blivit sämre. Vi vet egentligen inte om det är så men det är tydligt att det har blivit svårare att få igenom studenterna på vissa utbildningar, säger Håkan Andersson.
Han påpekar också att internationell statistik i Education at a Glance 2016 av examina på kandidatnivå ger en intressant jämförelse. Sverige har en examensfrekvens på drygt 50 procent medan exempelvis Norge har cirka 75 procent och Danmark ligger över 80 procent. Av de jämförda länderna är bara Estland sämre än Sverige.
