Mångfald ny utmaning för spelutbildningar

Spelbranschen har länge fått uppmärksamhet för sin brist på jämställdhet och mångfald, och 2014 var inget undantag. Under hösten rasade en het debatt på internet under hashtagen Gamergate om bland annat sexism inom spelbranschen. Kvinnor anses av många vara underrepresenterade bland huvudkaraktärerna i spelen, och kvinnor som tagit plats i debatten har fått hot riktade mot sig, något som fått mycket uppmärksamhet. Att branschen fortfarande är väldigt mansdominerad är något som Jenny Brusk och Torbjörn Svensson, programansvariga för speldesign respektive ”game writing” på Högskolan i Skövde håller med om. Enligt Jenny Brusk utvecklas spelen fortfarande med en manlig blick och ett manligt perspektiv i åtanke, trots att gruppen som faktiskt spelar har blivit mycket bredare än så. – Det är speciellt för unga män som spelen skapas, vilket slår mot båda könen. Männen i spelen skapas från hur män vill vara, medan kvinnor skapas från vad män vill ha. Kvinnor kan därför ofta ses som svaga, medan männen får en machosymbol över sig, säger hon. Torbjörn Svensson håller med och pekar på hur det under tjugo år har funnits en utveckling mot att allt fler kvinnor spelar. Men traditionellt sett har målgruppen varit unga män och företagen vill inte förlora den målgruppen, vilket gör att de i stället spelar säkert. Att företagen marknadsför sig mot dessa gör dock att de missar en dimension, menar han, inte bara i könsfördelning utan även i andra aspekter, som ålder. – Spelarna har blivit äldre och det finns en önskan om andra sorters spel, säger Torbjörn Svensson. Att det finns en sådan snedfördelning i representation är en av anledningarna till varför Högskolan i Skövde arbetar för att förändra situationen på sina utbildningar. 2011 skapades Donna, en organisation som arbetar för att locka fler kvinnor att bli spelutvecklare. Enligt Jenny Brusk, som även leder Donna, ger det också en signal till kvinnor att våga, att jämlikhet prioriteras på utbildningarna. – I Donnas styrelse har vi bara kvinnor, just för att få tjejer att lyfta sig mer, säger hon. Detta speglas även i själva utbildningarna. Bland annat är första gemensamma kursen för de olika utbildningarna inriktad på genus och mångfald ur en normkritisk synpunkt. Enligt Torbjörn Svensson hindrar den inte någon från att skapa sina idéer, utan fokuserar i stället på att göra studenterna medvetna om mångfald och uppmuntra dem att göra saker annorlunda. Att skolans arbete har fått effekt är något som Isabella Billgren kan vittna om. Hon är medlem i Donna och tycker att deras arbete gjort skillnad, och poängterar hur viktigt det är med en jämställd bransch. Det är viktigt att kvinnor känner sig välkomna och att det syns att högskolan bryr sig om jämställdhetsarbetet. Hon menar dock även att problemen som finns har förstorats väldigt mycket i media och att mycket fokus läggs på extrema exempel. Spelkulturen på internet och i media ges ansikte av en högljudd minoritet, som inte reflekterar majoriteten. Att det sedan finns jämställdhetsproblem är inte något unikt för spelbranschen. – Det finns liknande problem inom många andra branscher, till exempel IT, säger Isabella Billgren. Att debatten går i extremer är något Petri Lanoski, programsamordnare för spelprogrammet på Södertörns högskola, håller med om. Han menar att diskussionen är uppdelad i tre spår: jämställdhet på arbetsplatsen, jämställdhet bland själva spelarna och representationen inom spelen. Han beskriver spelkulturen som ”pojkig” och tycker att debatten är viktig att ta, men tycker att den hålls tillbaka av extremerna. – Debatten blir väldigt svart mot vitt, säger han. Något han förespråkar och som även får uttryck i undervisningen är att lyssna och förstå andras åsikter och kulturer och inkludera dem i spelkulturen. Att representationen av olika sorters människor inte får rum i spelbranschen tror han främst beror på försiktighet. – Framför allt publicister kan vara väldigt konservativa i hur de förhåller sig till spelen, eftersom de inte vill förlora pengar. Det gör det svårt och långsamt för de riktigt stora spelen att få igenom förändringar, säger han. Trots de problem som finns är han positiv inför framtiden och tror på en intressant utveckling, något han får medhåll för från Jenny Brusk och Torbjörn Svensson. De tycker att de senaste åren har varit lite av en vändpunkt för spelindustrin, med bland annat #Gamergate som tvingar folk att ta ställning. Branschen kommer att mogna, menar de. Men för att få till en ordentlig förändring snabbare tror de att det behövs finansiering, något som bland annat kulturstöd för spel skulle kunna bidra till då det är svårt att få finansiering av företag. Att komma ifrån det kommersiella och få en jämnare könsfördelning bland spelutvecklarna tror de kommer att vara centralt för förändring. – Det behöver göras fler spel för att man vill göra dem, inte för att man ska kunna sälja så många kopior som möjligt, säger Torbjörn Svensson. GABRIEL STRÖM