Rektorer som beslutar om engelska som undervisningsspråk i Sverige är språkliga självstympare enligt en intervju med Horace Engdahl i Universitetsläraren 10/11/2006. Svensk vetenskaplig och kulturell utveckling framställs i intervjun som en syntes av interna skeenden under de senaste århundradena medan globalisering, som drivkraft för kulturell och språklig utveckling, endast diskuteras i ett historiskt perspektiv.
Inom naturvetenskap, teknik och medicin har engelska som forsknings- och utbildningsspråk länge varit normen. Sveriges internationella ställning inom dessa vetenskapsområden är stark. Skälen till detta är flera, men ett gemensamt globalt språk är nog det viktigaste. Inom dessa vetenskapsområden mäter vi oss alltid mot en internationell forskningsfront.
MOTSVARANDE UTVECKLING borde vara ett mål också för samhällsvetenskap och humaniora. Det kanske kan uppfattas som hädelse att spå att Nobelpriset i litteratur inom femtio år kommer att delas ut till en svensk författare för ett verk skrivet på engelska. Men den som lever får se.
Just nu pågår en global harmonisering av olika universitetsexamina som kommer att ge oss en internationell marknad för högre utbildning. Det engelska språket är här den enande länken. För framstående svenska universitet innebär det tillgång till begåvade studenter från världens alla hörn, förbättrade möjligheter till en dynamisk utveckling av svenskt näringsliv, av svensk vetenskap och av svensk kultur. Att KTH har engelska som undervisningsspråk på sina forskningsnära utbildningar, där studenter från Sverige, Europa och resten av världen studerar tillsammans, kan därför inte ses som framsynt utan som något helt nödvändigt.
ANDERS FLODSTRÖM
rektor för KTH
