Enligt forskning främjas kommersialisering av universitetsforskning framförallt av direkt interaktion mellan forskare och företag. Det kan finnas mellanhänder men de får inte förhindra direkt kontakt, säger Anna S Nilsson, ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, vetenskapsattaché i Washington och huvudförfattare till rapporten Kommersialisering av universitetsforskning inom livsvetenskaper i USA, Japan och Kina.
Nyckelfaktorn är socialt kapital – tillit – mellan forskare och företag. Det minskar transaktions- och övervakningskostnaderna.
– Att företaget har fortsatt kontakt, interaktion, med forskaren är också ofta en förutsättning för att företagen ska kunna utveckla produkten framgångsrikt, säger Anna S Nilsson.
Rapporten konstaterar att de flesta regeringar anser att offentligt finansierad forskning inte kommersialiseras i tillräckligt hög grad. I rapporten identifieras flera hinder:
• Upptäckter och innovationer vid universiteten är ofta outvecklade och det finns stor osäkerhet om både den tekniska och marknadsmässiga potentialen.
• Svårigheten att värdera innovationer gjorda vid universiteten hindrar många företag från att investera tidigt i processen.
• Incitamenten för universiteten att själva utveckla innovationer är små. Teknologiöverföring är bara en liten del av universitetens verksamhet och de har sällan vare sig pengar eller experter att utveckla forskningsresultat så att de blir intressanta för privata investerare.
Den sista punkten hänger samman med att universiteten har flera olika uppgifter som kan upplevas som motstridiga och som direkt kan motverka möjligheterna till tekniköverföring, till exempel bristfälliga belöningssystem för forskare som engagerar sig i kommersialiseringsprocesser.
Överdrivna förhoppningar
Rapporten varnar också för överdrivna förhoppningar på tekniköverföring från universiteten i form av till exempel nya företag. I USA baseras bara två tre procent av de nya företagen på universitetsforskning och även andelen patent från akademin är relativt låg. Möjligheten för universiteten att tjäna pengar på tekniköverföring är också liten, de flesta universitets enheter för tekniköverföring går troligen med förlust.
Anna S Nilsson räknar upp några specifika omständigheter i de olika länderna som har studerats.
Hon påpekar att det finns mycket att lära från USA men en aspekt som berör den aktuella i debatten om lärarundantaget i Sverige är att i USA äger universiteten rättigheterna till forskningsresultaten.
– Det är ett så kallat enkanalsystem, kommersialiseringsverksamheten går genom universitetens interna teknik-överföringskontor. Ibland har kontoren inte de resurser som krävs utan de bildar flaskhalsar. Det systemet har därför ifrågasatts.
Japan har nyligen genomfört en reform där universiteten har gjorts fria från staten. En anledning är att nu när forskarna inte längre är statliga tjänstemän har de möjlighet att ta konsultuppdrag och öka kontakten med näringslivet vilket förut inte varit helt lagligt.
– Tidigare har överföringen av innovationen från universitet till näringsliv skett genom självständiga tekniköverföringskontor, men nu har universiteten också startat egna sådana. Det har lett till kollisioner och konkurrens mellan de nya och de äldre kontoren.
I Kina har staten satsat mycket pengar på att bygga en infrastruktur, som byggnader, i teknikbyar.
– Men det är svårt att se att de gör något på den mjukare sidan, med det viktiga sociala kapitalet, vem som ska investera i processerna och om det finns några företag som är intresserade av att driva processen vidare.
Tisdagen den 21 mars hölls i Stockholm ett seminarium med utgångspunkt i ITPS rapport. Liknande seminarier har också hållits i Lund och Umeå.
På seminariet i Stockholm fanns representanter från närings- och utbildningsdepartementen.
– De var överens om att båda departementen måste arbeta med den här frågan, säger Anna S Nilsson.
Lärarundantaget är en fråga som diskuteras i rapporten.
– Erfarenheter från andra länder tyder på att en ändring av en faktor, som till exempel lärarundantaget, kan vara otillräckligt eller till och med olämpligt.
Man måste göra en bredare analys innan man gör en förändring på en punkt i systemet.
– Vår slutsats är att det behövs en helhetssyn och att speciellt beakta tre områden, säger Anna S Nilsson.
Lärarundantaget diskuteras
Rapporten har tagit fram ett antal punkter inom de tre områden som är kritiska för att Sverige ska lyckas med tekniköverföring från universitet till industri.
1. Kritisk massa och mångfald. Det måste finnas många och tillräckligt olika aktörer för att effektivt fånga upp lovande innovationer och få ut dem på marknaden.
2. Effektiva överföringskanaler. Det måste finnas tid- och kostnadseffektiva kanaler för överföringen av universitetsforskning till företag så att resultaten kan vidareutvecklas.
3. Interaktion. Det måste finnas goda relationer mellan universitetsforskare och företag för att ge möjlighet att identifiera kommersialiserbara forskningsresultat och skapa bra förutsättningar för att vidareutveckla dem.
PER-OLOF ELIASSON
