Horace Engdahl, ständig sekreterare i Svenska Akademien, är mycket kritisk till utvecklingen vid många lärosäten. Exempelvis har rektor på KTH beslutat att all undervisning på mastersnivå ska vara på engelska, även om både lärare och studenter är svenskar.
Varje år berättar Horace Engdahl på fem språk inför världspressen vem som ska få Nobelpriset i litteratur. Han är väl bevandrad i engelska, har i flera år forskat i engelska bibliotek och arkiv på litteraturhistoriskt material och undervisat på engelska. Han betonar dock att relationen till förstaspråket inte kan jämföras med ett i vuxen ålder inlärt främmande språk.
– Mitt eget språk är det dagsljus i vilket tingen framträder. Främmande språk är som små ficklampor med vilka man trevar sig fram i tunnlar.
Ett hundratal meter från porten till Svenska Akademien finns en staty av Olaus Petri, som gick i spetsen för reformationen och som kämpade för att stärka det svenska språkets ställning.
En utdragen process
Horace Engdahl tar emot på sitt tjänsterum. Utefter väggarna finns byster och målningar av många av hans företrädare på posten som ständig sekreterare.
Han gör en historisk tillbakablick och berättar om hur svenskan under en utdragen process tagit över allt fler sektorer av samhällslivet.
Religionen erövrades från latinet, något som började redan på medeltiden, då munkar översatte kyrklig litteratur till svenska. Tyskan försvann från handel och bankväsen.
– För vetenskapen var 1700-talet en viktig epok. Vetenskapsakademien som bildades 1739 gick i spetsen genom att publicera sina handlingar på svenska i stället för latin. Forskare var inte längre bundna av den aristoteliska skolastiken och dess fastlåsta begrepp. Observationer av verkligheten kunde formuleras på modersmålet. Därmed stärktes den svenska vetenskapens ställning i Europa, förklarar Horace Engdahl.
Betydande kulturnation
Inom aristokratin dominerade dock franskan under hela 1700-talet. I de fina salongerna konverserade man och skrev brev på Europas ledande kulturspråk.
– I slutet av 1700-talet satsade Gustav III på att stärka modersmålet. Han insåg att Sverige inte kunde återfå sin ställning som politisk och militär stormakt. Han ville i stället förvandla sitt land till en betydande kulturnation. Svenskan skulle förfinas och dess anseende stärkas. Till och med operalibretton skrevs på modersmålet.
På område efter område blev det språkskifte. Latinet, tyskan och franskan ersattes av nationalspråket.
– I början av 1800-talet hade svenskan tagit över alla viktiga domäner i det offentliga livet. Fram till för någon generation sedan var svenskans dominerande position självklar. När jag studerade på 70-talet ifrågasattes aldrig att föreläsningarna skulle vara på svenska. Därefter har utvecklingen varit snabb och överrumplande.
I dag skrivs nästan 80 procent av alla avhandlingar på engelska. Inom naturvetenskap, teknik och medicin dominerar engelskan helt, medan cirka hälften av alla avhandlingar inom humaniora och samhällsvetenskap ännu är på svenska. Många kurser på magisternivå vid Uppsala och Lunds universitet har engelska som undervisningsspråk.
– Svensk humaniora och samhällsvetenskap har internationellt minskat i inflytande. En tänkbar orsak är att det blir allt vanligare att forskarna skriver på en kraftlös och fattig kvasiengelska, säger han.
Språkliga lyten som väcker löje
Horace Engdahl anser att forskarna i stället bör använda sitt modersmål och att deras arbeten därefter översätts till levande engelska.
– De texter som nu skrivs direkt på engelska har språkliga lyten som väcker löje eller leda hos dem som är födda med språket. Detta kan undvikas om pengar satsas på att skapa en kader av skickliga vetenskapsöversättare.
Han berättar om personliga erfarenheter från internationella konferenser och debatter.
– Det känns som att brottas med ena armen bakbunden. Jag kan inte gräla, vara kvick eller väcka känslor på engelska. Vetenskapen är och ska vara ett fält för konflikter. I vår egen historia har blodet ofta stänkt på väggarna. Men när man inte får gräla på sitt eget språk, blir man mjäkig och ger upp när motståndaren skärper tonen.
Skapa nya betydelser
Horace Engdahl understryker att engelskan tvingar honom att säga vad han kan, medan svenskan låter honom säga vad han vill.
– Det är bara på svenska som jag kan tänja på språkets regler och skapa nya betydelser, alltså säga något riktigt intelligent. Jag är dummare på engelska.
Allt fler utländska studenter läser i dag på svenska universitet och högskolor. Det är en orsak till att engelska nu ofta är undervisningsspråk på lärosätena.
– De sköna fraserna till trots är motivet för den tilltagande angliseringen av undervisningen krasst ekonomiskt. Universiteten och högskolorna säljer på skattebetalarnas bekostnad utbildningsplatser till utländska studenter.
– Systemet är osunt. Ta betalt av gästande studenter, så ska vi nog få bukt med den engelska språkinvasionen!
European Journal of Physics i maj i år, (2006/3), har publicerat en undersökning som kartlägger lärprocessen hos 22 studenter, som läser fysik på grundkursen vid två svenska universitet. Kurserna är växelvis på svenska och engelska.
Av undersökningen framgår att antalet frågor i föreläsningssalen minskar när lärarna talar engelska.
Studenterna tycker också det blir svårare att göra anteckningar. En av deltagarna framhåller: ”That’s actually something with English, that its difficult to sit and spontaneously make notes ’cause you’ve got enough on your plate trying to first understand the English and then understand the physics.”
10 000 nya ord
Nyligen har Svenska Akademien givit ut den trettonde upplagan av sin ordlista. Här finns sammanlagt 125 000 ord, av vilka cirka 10 000 har kommit till efter den senaste upplagan 1998.
– Gemene man tror sannolikt att en stor del av de nya orden är anglicismer.
I själva verket kommer bara en mindre del från engelskan. Lånord är ingenting att vara rädd för. Däremot är det livsfarligt för ett språk att förlora domäner till ett inträngande språk, särskilt när det handlar om intellektuellt viktiga områden som högre utbildning och forskning, betonar Horace Engdahl.
Han anser att utvecklingen drivits fram utan att någon konsekvensanalys genomförts.
– Jag uppmanar lärare och elever till civil ohörsamhet! Kräv att få tala och skriva svenska på svenska universitet. Det är en medborgerlig rättighet.
Han poängterar att det är en missuppfattning att Bolognaprocessen förutsätter att engelskan ska dominera.
– När jag själv läste på universitetet hade många svenska forskare en framstående position med ett omfattande internationellt nätverk. De skrev på svenska och deras verk översattes. Det avgörande är att forskarna har något väsentligt att förmedla.
Debatten igång
Ständige sekreteraren i Svenska Akademien anser att den bildade svensken förr ofta behärskade flera språk. Det var inte ovanligt med kunskaper både i grekiska och latin.
– Det är märkligt att denna övergång från mångspråkighet till fåspråkighet kallas internationalisering.
Med starkt gillande citerar Horace Engdahl en ledare i DN om språkfrågan som publicerats samma dag som intervjun genomförs.
– Debatten har kommit igång de senaste månaderna. Svenska forskare och lärare ska inte finna sig i att degraderas till andra klassens medborgare i vetenskapens republik.
CURT ISAKSSON
