De isländska studenterna tycks bara bli fler och fler.
– Mitt i alla svårigheter står vi just nu som en av landets mer stabila arbetsplatser, säger professor Jón Atli Benediktsson, prorektor vid Islands universitet i Reykjavik där man fick fem gånger fler nya studenter i januari 2009 jämfört med januari 2008.
Antalet inskrivna studenter är nu större än någonsin, eller 13 650.
Än så länge håller föreläsningssalarna för trycket.
Men hur länge håller lärarkåren?
– Att vi kan producera mer undervisning för färre pengar är en bra måttstock på den glöd vi känner, säger Jón Atli Benediktsson som en måndag i början av oktober förra året såg tio procent – 960 miljoner isländska kronor – av universitetets verksamhetsplan för år 2009 försvinna i ett enda nafs.
Han kommer alltid att minnas tidpunkten, 16.00, för premiärministerns tv-tal och hur tystnaden lade sig tung över Island dagarna efter.
– Vi var väl inte helt oförberedda på att valutaspelandet skulle kunna ta en ände med förskräckelse, men att det kunde få konsekvenser också för en arbetsplats som vår kom som en chock, säger han.
Långtidsplanen för perioden 2006–2011, med en årlig budgetökning på 640 miljoner kronor, stannade upp.
– Under tre år hade vi anställt tjugo nya lektorer och professorer varje år, och så skulle vi ha fortsatt. Vi kom tyvärr inte mer än halvvägs i planen. Men vi islänningar har ett flexibelt förhållningssätt till det mesta, säger han.
Kärvt för ”inhoppare”
Hittills har man lyckats behålla den fasta arbetsstyrkan intakt, cirka 1 200 personer, däribland 643 professorer, lektorer och adjunkter. Men vad som nu händer med den stora grupp ”inhoppare” som utan anställningskontrakt arbetat helt eller delvis på universitetet, cirka 2000 personer, är det ingen som vet.
– De har det kärvt. Det råder anställningsstopp och stor återhållsamhet vad gäller att anlita personer utifrån, säger Jón Atli Benediktsson.
Statliga chefer har efter regeringsbeslut tvingats gå ner i lön, däribland universitetets rektor Kristin Ingólfs dóttir som fått en lönereduktion på femton procent. Flera andra har fått gå ner i lön med mellan fem och tio procent.
Alla gör sitt yttersta för att ingen ska behöva avskedas. All yttre påverkan har skapat ett starkt samarbetsklimat mellan olika personalgrupper och över olika facktillhörigheter, understryker Jón Atli Benediktsson.
Övertidsersättningar är kraftigt reducerade. Lärarnas sammanlagda rese budget är halverad på grund av kronfallet. Lektorers och professorers till ”sabbaticals”, det vill säga betald flygresa och sex månaders kostnadsfri vistelse för att – efter sex terminer, alternativt sex läsår – bedriva egen forskning vid valfritt utländskt universitet, är inte längre en självklarhet. Varje ansökan utvärderas nu noga.
Den stegvisa ålderstrappan, med färre undervisningstimmar från 55 års ålder och uppåt, har tagits bort och tjänstgöringsgraden ligger nu nära den som gäller för alla andra, det vill säga 780 föreläsningstimmar per läsår (inklusive förberedelsetid).
Det finns mindre pengar till att förnya datorer och laboratorieutrustning.
Kollektivt antagna och generösa regler har ersatts av individuella överväganden från fall till fall.
För personalen handlar det om att ”rätta mun efter matsäcken”.
”Närmar oss smärtgränsen”
Av de cirka 1 600 islänningar som anmälde sitt intresse för studier när universitetet öppnade portarna i januari i år, skrev 1 400 – fem gånger fler än normalt – in sig vid någon av de elva fakulteterna. Studie lånen är inte höga, men att studera är mer meningsfullt än att göra ingenting alls.
– Det finns ett inbyggt prestationskrav för att få lån och vi har aldrig tidigare haft så många studenter som jobbar så hårt som nu, säger Jón Atli Benediktsson.
Men hur långt sträcker sig universitetets förmåga?
– Jag vet ärligt talat inte, men jagbefarar att vi närmar oss smärtgränsen.
Jag vågar inte fundera över hur det kommer att gå nästa år och hoppas
verkligen att regeringen kommer med något konstruktivt innan dess, säger han och noterar också att det är ytterst få studenter som nu hoppar av sina studier.
USA-resa blir räddning
Men lärarna har det tufft.
Inom kort flyger Gudrún Gisla dóttir, professor i geografi vid Islands universitet i Reykjavik, till USA för att analysera ett stort antal insamlade jordprover på Ohio State University.
– Där finns de viktiga laboratorieinstrument som det i nuläget inte finns pengar till här. En fantastisk hjälp för mig och det här multinationella projektet,säger hon, som trots krisen kan fortsätta insamlingen av data.
Hon har under de senaste två åren haft ett nära samarbete med universitetet i Ohio, och då även fått använda sig av laboratoriet där.
– Nu ser jag det som en räddning för hela projektet, säger hon och tycker att det känns en aning bittert att hösten 2008 ha fått tillgång till ett närmast skräddarsytt stipendium för inköp av analysinstrument.
– Vi hade just börjat köpa in när krisen kom och gjorde allt dubbelt så dyrt. Stipendiesumman räcker inte på långa vägar. Vi får vänta med inköpen tills vi har skaffat fram ytterligare pengar, så är det bara, säger Gudrún Gisladóttir.
LENA WIKSTRÖM