Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Skolforskning avbryts med kort varsel

1 oktober, 2003
Universitetsläraren

Närmare 100 forskare tvingas avbryta eller omdisponera sina projekt inom skolområdet, eftersom de helt oväntat och med bara sex veckors varsel fått sina forskningsmedel indragna eller förändrade från 1 juli.

Detta trots att en del av projekten vid de 17 forsknings- och utvecklingsmiljöerna redan påbörjats 2001 och trots att vissa av projekten inte skulle avslutas förrän 2005.
– Utvecklingen är mer dramatisk än jag någonsin hade kunnat föreställa mig, säger Mats Ekholm, generaldirektör för Myndigheten för skolutveckling.
Det var han som vid ett informationsmöte i mitten av maj meddelade de berörda forskarna – drygt 70 doktorander och 22 disputerade forskare – att konsekvensen av regeringens regleringsbrev till myndigheten i maj blev indragna forskningsmedel från halvårsskiftet.
– Det fanns ingen annan möjlighet, säger han.
Någon vecka senare förklarade dock utbildningsminister Thomas Östros att Myndigheten för skolutveckling måste se över sina prioriteringar. Till Universitetsläraren förmedlar han, via sin pressekreterare, en kommentar till händelseförloppet:
– Jag utgår från att Myndigheten för skolutveckling ser till att saken får en sådan lösning att doktoranderna kan fullfölja sin utbildning och inte ställs på bar backe.
– I övrigt ska Myndigheten för skolutveckling inte finansiera forskning.
Slutligen hänvisar han till Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté:
– Genom tillkomsten av Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har resurserna till forskning inom detta område ökat kraftigt under senare år.

Kan omprioritera
Mats Ekholm konstaterar att Myndigheten för skolutveckling, efter utbild-ningsministerns agerande, kan göra omprioriteringar.
– Det är klart att vi löser situationen för doktoranderna. Vi får göra ompriori-teringar. Något annat får stryka på foten. Jag är glad att ministern nu ger oss bemyndigande att bekosta forskare.
Enligt Mats Ekholm kan doktorander-na räkna med att de är finansierade till slutet av året.
Resurserna räcker dock inte till att finansiera övriga berörda forskare och heller inte till att avsluta påbörjade och planerade projekt.
– I värsta fall måste de läggas ner eller så blir det ett avbrott i forskningen, säger han.
Det handlar om forskningsmedel på 23 miljoner kronor för i år, av vilket 11,5 miljoner är utbetalda, förklarar han. Av återstående 11,5 miljoner som skulle ha betalats ut från 1 juli är 7 miljoner kronor vikta för doktoranderna. Återstår en brist på 4,5 miljoner kronor år 2003.

Fanns medel
Bakgrunden till händelseförloppet är ett riksdagsbeslut från år 2000 om forskning inom skolområdet och resurser till denna forskning under kommande år inom ramen för dåvarande Skolverkets verksamhet.
Men 1 mars i år delades Skolverket i två enheter, nämligen Skolverket och Myndigheten för skolutveckling med innebörd att varken verket eller den nya myndigheten skulle initiera eller bekosta forskning på skolområdet.
Enligt Mats Ekholm skulle dock skolforskning som riksdagen anslagit pengar till tidigare genomföras och medel fanns också avsatta för detta.
– Men i sitt tredje regleringsbrev i mitten av maj lade regeringen ett sparbeting på Myndigheten för skolutveckling, vilket i korthet innebär att vi måste spara hälften av de pengar vi har kvar efter första halvåret.
Konsekvensen blev att myndigheten inte längre kunde finansiera påbörjad och planerad forskning.

Ett protestbrev
Vid informationsmötet i mitten av maj var professor Solveig Hägglund från Karlstads universitet mötesordförande. Det blev därför hon som undertecknade ett protestbrev från mötesdeltagarna till utbildnings-, skol- och forskningsminister Thomas Östros.
I brevet uttrycks forskarnas bestörtning över de indragna medlen.
– Konsekvenserna av detta beslut blir att värdefull och påbörjad forskning inom av regeringen prioriterade områden plötsligt står utan resurser, sägs i brevet.
– Allvarliga konsekvenser är inte bara att lärosätena står utan medel för att finansiera sina åtaganden gentemot dokto-randerna, utan också att de infrastruk-turer som etablerats med såväl kommuner, skolor, andra lärosäten, som internationella nätverk bryts upp.
Ett femtontal högskolor och universitet är berörda.
Brevet avslutas med förhoppningen:
– Vi förväntar oss att departementet söker lösa den uppkomna situationen.
Både Mats Ekholm och Solveig Hägglund noterar att framtida forskning på skolområdet ska ske inom ramen för Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.
– Det är säkert bra på sikt, men vad händer med de aktuella projekten? undrar Solveig Hägglund.
I brevet till Thomas Östros föreslår de berörda forskarna tre alternativa lösningar:
1) att utbildningsdepartementet bemyndigar Myndigheten för skolutveckling att fullfölja sina åtaganden,
2) att Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet övertar åtagandena, eller
3) att de berörda lärosätenas fakultetsanslag tillförs motsvarande medel.

Lämna en lista
Berit Askling, huvudsekreterare i Utbildningsvetenskapliga kommittén, säger att man bett Myndigheten för skolutveckling lämna en lista med priorite-ringar på de hotade projekten.
– Vi har redan gjort budget för våra egna projekt och kan inte utan vidare lägga dem åt sidan för att ta hand om det här.
Hon tillägger att det inte kan bli tal om några större åtaganden.
– Vi kan inte erbjuda mer än småpengar i sammanhanget.

Prekärt läge
Mot bakgrund av att doktorandernas finansiering verkar tryggad till sista december, men att mer än 20 disputerade forskare står utan projektmedel, samt att ett antal forskningsprojekt som påbörjats och planerats kanske inte blir av, konstaterar hon:
– Läget blir prekärt från 1 juli.
Vid sitt nästa möte, den 10 juni (efter denna tidnings pressläggning), ska Utbildningsvetenskapliga kommittén ta ställning till vad man kan göra för de aktuella forskningsprojekten vid de 17 forsknings- och utvecklingsmiljöerna.

EVA RÅDAHL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv