I STUDIO 44 i radio- och tv-huset på Norra Älvstranden i Göteborg påannonserar programledaren Lasse Swahn programmet.
– Då är vi på plats med vår kunskapspanel från Göteborgs universitet beredda att resa med kvällens Karlavagn mot midnatt. Ingen fråga är för stor eller för liten för vår panel, de kan – om inte allt – så det mesta.
Lasse Swahn gör ett tecken med handen och teknikern Ceasar EspinozaDrust lägger på den första låten ute i kontrollrummet.
När den tonat ut presenterar sig dagens panel:
Henrik Sjövall medicin, Kristina Snuttan Sundell, biologi, Eva Knuts, etnologi, Sten Ljungström, fysik, Håkan Jansson, språk, Jan Christensen, historia. Lasse Swahn går direkt till första telefonören, en kvinna i Risögrund utanför Kalix.
Efter lite småprat om vädret – Lasse Swahn har inte för inte varit programledare för Ring så spelar vi – kommer frågan varför man inte kan gå rakt fram om man blundar.
Panelen hjälps åt att reda ut hur det ligger till. I korthet är svaret att det är så många faktorer som kroppen måste samordna när man går att man behöver använda också ögonen för att hålla rak kurs.
ALLTINGET ÄR ETT samarbete mellan Göteborgs universitet och Sveriges Radio och programmet är väl förberett för att det ska vara både upplysande och underhållande.
– Normalt tar vi inte frågor direkt när de rings in, det gäller att vi har något att säga för att det ska bli ett intressant program, säger Lasse Swahn innan programmet börjar.
Programmet är förarbetat, de som ringer in har först pratat med någon av de två personerna i telefonslussen. Samordnaren Jenny Lööf Braticevic, kommunikatör vid Göteborgs universitet, sammanställer sedan alla frågor som strömmar in, både genom telefon och mail, numrerar dem löpande och håller koll på vilka som blivit besvarade tidigare.
I god tid innan varje program kontrollerar Lasse Swahn med forskarna vilka frågor som är möjliga och tacksamma att besvara. En fråga som kräver en utläggning på tio minuter är kanske inte så lämplig. En fråga där olika ledamöter kan fylla i för varandra är däremot lämplig och kan bli rolig radio. Sedan gör Lasse Swahn en lista på de frågor som man ska ta upp i nästa program och som forskarna ska förbereda sig på. Men det får inte bli för mycket detaljkunskaper.
– Enkla faktagrejer kan vem som helst googla fram. Vad vi gör är att vi sätter perspektiv på fakta, säger Håkan Jansson.
Ett par dagar innan sändningen ringer Lasse Swahn upp de frågeställare som är tilltänkta att medverka i programmet och stämmer av, om någon till exempel ställt många frågor berättar han vilken av frågorna som ska komma upp i programmet.
Den här onsdagskvällen samlas man, som alltid innan programmet börjar, kring ett välförsett fikabord utanför studion och pratar igenom de frågor som är planerade att komma upp under sändningen.
Lasse Swahn berättar för Universitetsläraren att han startade Alltinget för 15 år sedan.
– Jag jobbade mycket med radioprogram om vetenskap och teknik och tyckte att naturvetenskapen kom till korta i radio.
Han hade kontakter på universitetet och presenterade idén om Alltinget. Man gjorde ett försök och sedan har det fortsatt. Men Lasse Swahn påpekar att Alltinget inte är unikt, och nämner det klassiska tv-programmet Fråga Lund.
I BÖRjAN SÄNDES Alltinget enbart lokalt i Radio Göteborg men sedan några år sänds det halva säsongen i hela landet som en del av programmet Karlavagnen.
Till varje avsnitt kommer det in 50 till 100 frågor när Alltinget sänds lokalt över Göteborg, 100–150 när det sänds i Karlavagnen över hela Sverige.
I fjol gjorde Lasse Swahn en uppskattning att på 15 år har det kommit in drygt 30 000 frågor varav cirka 6 000–7 000 blivit besvarade.
Det märks inte någon nervositet bland forskarna inför sändningen, de förser sig från fikabordet och pratar om intressanta frågor på listan, till exempel om skarpskytterörelsen var Sveriges första demokratiska rörelse. Men när programmet ska dra gång 21.45 blir det plötsligt hets när alla ska ta sin plats runt bordet i studion. Lasse Swahn står och de andra sitter på höga pallar. De testar mikrofonerna och Lasse Swahn letar upp försvunna hörlurar till en ledamot i panelen.
Han dirigerar med lätt hand när teknikern exempelvis ska lägga på en låt eller jingel eller släppa in en telefonör. Han fördelar ordet i panelen och med små tecken signalerar han när en mångordig ledamot bör runda av eller tvärtom lägga ut texten lite till i väntan på nyheterna.
Intresserat ställer han följdfrågor till forskarna och de fyller i, associerar och svarar varandra.
Ibland avbryter Lasse Swahn frågorna och svaren med musik, då fortsätter ofta diskussionen mellan ledamöterna om den senaste frågan.
VARJE HEL TIMME ÄR DET paus för nyheter och då går ledamöterna ut ur studion för att sträcka på benen och ta en fika.
I pausen fortsätter de att diskutera. Universitetsläraren passar på att kasta ut frågan om populärvetenskap står lågt i kurs inom akademin.
Där har panelen lite olika ståndpunkter. Det är lite av en myt att det är så, tycker flera av ledamöterna.
Men etnologen Eva Knuts anser inte det.
– Det finns ju de som ser den som är med i media som en linslus, det ses lite över axeln. Men om jag inte vågar sätta ned foten och svara så ringer journalisten till någon annan som kanske ger ett sämre svar, säger hon. Men en förändring kan vara på gång.
– Tidigare var det kanske forskare som inte lyckats som ägnade sig åt populärvetenskap, så är det definitivt inte längre, säger fysikern Sten Ljungström.
De är däremot överens om att populärvetenskap inte ger någon större tyngd i ett CV.
– Karriärmässigt borde jag sitta hemma och skriva en artikel istället för att vara med i Alltinget, säger Eva Knuts.
– Men det här är så kul, lägger hon till och skrattar.
De andra forskarna instämmer. Och att de trivs och har roligt under sändningen behöver man inte fråga, det märks tydligt. Stämningen är avspänd, skratten är många.
Ledamöterna i Alltinget rekryteras informellt, ofta har de blivit tillfrågade av sina företrädare. Och de försäkrar att det inte är någon casting efter vilka som gör sig bra i radio.
– Men Lasse utnyttjar ibland våra olika personligheter, säger medicinaren Henrik Sjövall.
Efter en timma med sju personer i studion är luften tung att andas och strax innan klockan 23 strömmar ledamöterna ut och samlas åter kring fikabordet.
Alltinget direktsänds en gång i veckan och Lasse Swahn påpekar att det inte går att skriva något körschema, för man vet inte hur lång tid en fråga tar. Istället ringer producenten Erica Hedin ute i kontrollrummet upp varje telefonör en stund innan de beräknas vara med i sändningen.
I VARjE SäNDNING besvaras 15–20 frågor och kvällens frågor spänner över en rad ämnen.
Varför skillnaden mellan ebb och flod är så liten vid våra kuster och så stor vid Engelska kanalen? Vad är en sexman och varför lyfter hanhundar på benet när de kissar? Hjälper ett varmt grytlock mot ont i magen och varför dras inte en satellit ned mot jorden eller försvinner ut i rymden?
Biologen Snuttan Sundell besvarar frågan om vad som styr björnens sovtider och om flugor kan bli tama.
Historikern Jan Christensen förklarar att det är en myt att det skulle gått en järnridå genom Danmark efter andra världskriget.
Andra reder ut hur gamla knektnamn kom till och hur lång jordens omkrets är om man mäter den en meter över jordytan.
Mot slutet av programmet tar man in färre telefonörer och den sista kvarten läser man bara brevfrågor. Delvis för att trappa ned energin i programmet men också för att det är lite sent att ringa folk kvart i tolv på natten, förklarar producenten Erica Hedin.
PER-OLOF ELIASSON
I vår sänds Alltinget till och med mars på onsdagskvällar i Karlavagnen. I april och maj sänds Alltinget lokalt i Radio Göteborg på torsdag förmiddag.
