Länge har den allmänna uppfattningen varit att beslut ska vara enbart rationella överväganden. Men känslor behöver inte nödvändigtvis vara ogynnsamt, ofta blir besluten bättre med hjälp av intuitionen. Och de finns alltid med, även om de är omedvetna.
Daniel Västfjäll studerar hur känslor påverkar besluten. Grunden är kognitiv psykologi och han kombinerar kunskap om beslutsfattande med resultat från emotionspsykologi. Hans licentiatavhandling behandlade två huvudproblem: Hur påverkar den sinnesstämning vi har nu de beslut vi fattar? och Hur påverkar föreställningar om framtida känslor dessa beslut?
– Teorierna jag utvecklar bygger på allmänna beslutsteorier om att människan strävar efter att maximera sina positiva upplevelser, säger Daniel Västfjäll, doktorand på psykologiska institutionen i Göteborg.
Han bygger också sina teorier på Antonio Damasios hjärnforskning, där patienter som är skadade i prefrontalcortex, känslocentrum, studerats. De skadade fattar sämre beslut, något som styrker tesen att beslut som går på ”gut-feeling” blir bättre.
Sinnesstämningen påverkar
Det kan vara viktigt att tänka på i vilken sinnesstämning man är vid ett beslut. Känsloläget har direkta effekter för hur man behandlar information och tolkar den. Allt som har betydelse för hur man känner sig just nu, om det är vackert väder, om kollegorna är trevliga påverkar. Ibland kommer även sådant som status och fåfänga med, då måste man erkänna att dessa känslor påverkar beslutet.
En positiv sinnesstämning är mer optimistisk. Därför är en glad person mer benägen att fatta beslut. En viss mängd information finns att tillgå och genom selektiv perception som sker omedvetet och automatiskt, beaktas den positiva informationen mer.
Dålig atmosfär influerar
Men paradoxalt nog leder en positiv sinnesstämning till obenägenhet att ta risker, man vill inte riskera sin goda sinnesstämning, trots att sannolikheten för att nå lyckade resultat betraktas som stor. Och tvärtom.
– Att ångra sig och vara besviken påverkar även framtida beslut starkt, säger Daniel Västfjäll. De positiva känslorna är inte lika intensiva som de negativa, därför väger negativa tyngre.
En arbetsplats med dålig atmosfär influerar besluten. I negativ sinnesstämning blir man pessimistisk och mindre benägen att fatta beslut. Att undvika beslut är ett sätt att undvika att de dåliga förväntningarna uppfylls. I sin extrema form ger det handlingsförlamning, men det kan också leda till större villighet att ta risker för att bli av med de negativa känslorna. Man vill reparera, och den möjligheten väger då upp negativa känslor.
Allt har betydelse
Beslutsfattande är svårt, allt som händer oss har betydelse och påverkar känslorna. Det handlar om allmän livstillfredsställelse, om att ha sett en bra film eller en dålig, ätit en god middag eller fått parkeringsböter. För att fatta optimala beslut behöver vi kunna förutsäga känslor och det är vi inte särskilt bra på. Människan har ett psykologiskt immunsystem som gör att man inte behåller sin extra glada eller sin nedstämda sinnesstämning så länge.
– När jag tänker mig hur glad jag ska bli av att vinna en miljon, varar det inte särskilt länge. Antagligen är jag en tid efter vinsten inte lika glad. Samma gäller negativa känslor, man förblir inte så ledsen som man tror.
Vårt psykologiska immunförsvar strävar mot ett normalt känsloläge. Vi har också stor återhämtningsförmåga och personer som fått skatta sin sinnesstämning placerar sig överlag över mitten på skalan från ledsen till glad, de är något glada.
Handla när man är hungrig
Det finns inte mycket forskning om huruvida det är möjligt att föreställa sig sina framtida känslor. De är bara relevanta om dessa föreställningar är kognitiva, eftersom de måste vara överlagda om det ska bli möjligt att tänka sig konsekvenser och agera optimalt.
Ett vardagsexempel är att handla mat när man är hungrig. Det påverkar inköpen, känslan är att det kommer att bli jättegott och jag kommer fortsätta vara hungrig. Genom att inse att inköpen påverkas av hungern eller ha med en inköpslista, blir besluten i affären bättre.
Daniel Västfjälls arbete handlar också om att utveckla modeller och kunna visa att fenomen existerar. I ett av experimenten försätts försökspersoner i en viss stämning genom musik, och får sedan göra bedömningar. Det gäller exempelvis att skatta flygplansljud. Samma individ gjorde olika bedömningar beroende på stämningsläget.
Blir gladare
Andra har fått 100 kronor. De som fått pengarna i positiv stämning blir gladare än de i negativ stämning.
Han har mätt fysiologiska reaktioner, puls och stressnivå. Stressnivån mäts genom hudkonduktans. Två elektroder är fästade på huden. Ju mer stress, desto mer svett och desto bättre leds strömmen. Samma princip används i lögndetektorer. Försökspersonerna har även fått skatta sina känslor, det finns en överensstämmelse mellan de fysiologiska reaktionerna och
skattningarna.
ANNIKA GRANSTEDT
