Bengt är ofta hemma på måndagarna, för det passar så bra att arbeta hemifrån då. Ibland är han borta utan förvarning men då finns alltid en bra förklaring. Luktar han inte sprit? Jo, men just igår var det födelsedagsfest. Tecknen finns, men de kan vara svåra att se.
Alkoholmissbruk är svårt att upptäcka i en miljö som präglas av frihet och självständighet.
– Universitetslärare har ett arbete som på många sätt är ensamt trots samarbete. Man lägger sig inte i hur andra sköter jobbet och vet inte alltid så mycket om det heller, säger Maria Gruvstad, personalkonsult vid Växjö universitet.
Omgivningen reagerar
Till slut brukar någon i omgivningen reagera, oftast är det arbetskamraterna och ibland studenterna som klagar.
– Det värsta är när studenterna börjar klaga, säger Anders Andreasson, personalkonsulent på Lunds universitet.
– Men det händer ganska sällan och det kan bero på att de är rädda för repressalier. Klagomålen förmedlas oftast via studentkårens ledning och då vet vi inte alltid vem det handlar om.
Inom den traditionella universitetsvärlden och i den studentikosa kulturen finns en tradition med mycket festande.
– Förr var det mycket som skulle firas med vin eller champagne. Men man har dragit ner på småfestandet sedan några år tillbaka, säger Anders Andreasson.
– Vin och ost ersätts ofta med kaffe och kaka.
Den förändringen har inte mött något motstånd från personalen. Tvärtom, och eftersom många kör bil är det naturligt att välja alkoholfria alternativ.
Det är chefens ansvar att agera när det finns misstanke om att en anställd har missbruksproblem. Men det system för chefskap som oftast tillämpas på universitet och högskolor innebär att det är svårare här än på många andra håll. Uppdraget är tidsbegränsat och chefen är snarare är en av kollegorna som kanske mer eller mindre motvilligt har åtagit sig en period som överordnad.
– Att hantera alkoholmissbruk är alltid svårt för en chef och speciellt i universitetsvärlden där alla är kompisar. Man kanske känner varandra ända sedan studietiden och har festat ihop, säger Anders Andreasson.
– Det är svårt att hantera att någon i kamratkretsen blivit beroende och dessutom förnekar det så länge det går.
Lätt att dölja
Alkoholism är en sjukdom där tidig upptäckt ger bättre chanser till goda behandlingsresultat. Det är relativt lätt att dölja missbruket i ett yrke som universitetslärarens, med stor självständighet och utan särskilda säkerhetskrav.
Den möjligheten är ett problem i sig. Ofta har missbruket pågått väldigt länge innan det blir upptäckt och behandling kan påbörjas. Det svåraste steget är att erkänna och förstå att man verkligen har problem. För skammen drabbar den som inte klarar av drickandet utan blir beroende. Och allra mest skäms en kvinnlig alkoholist och därför döljer kvinnor sitt missbruk längre och bättre.
Öppnare attityder
Det tycks inte vara fler som får behandling nu än för tio eller tjugo år sedan. Men attityderna har blivit öppnare på senare år och det finns en större medvetenhet om problemen.
– Vi har också ett ansvar som arbetskamrater att se och reagera, säger Elizabeth Selander, utvecklingskonsult vid Umeå universitet.
– Att se beteendeförändringar, tyda tecknen och inte vänta för länge med att be om hjälp av professionella personer i organisationen.
Det handlar mycket om att våga se de tecken som alltid finns.
– Vi vill gärna tolka saker alltför positivt och hitta andra förklaringar. Den hänsynslösa hänsynsfullheten är vanlig på arbetsplatser vid universitetet, säger Elizabeth Selander.
Jobbigt
Hon menar att denna missriktade snällhet beror på flera saker. Detta är svårt att ta itu med och det är jobbigt att ”gå på” arbetskamrater. Ofta bemöts man av aggressivitet eller av bortförklaringar.
En möjlighet är att prata generellt om problemen och ta upp det i samband med utbildningsinsatser. Därigenom kan frågorna lyftas fram innan de blivit känsliga på arbetsplatsen.
Olika modeller
På universitet och högskolor finns olika drogpolitiska program och den som har alkoholproblem erbjuds behandling. När vård blir aktuell sker kontakterna vanligen via företagshälsovården som har en rad olika modeller och metoder att erbjuda. Behandlingen anpassas individuellt och de flesta klarar att leva nyktert i fortsättningen.
Den som genomgått en lyckad behandling väljer ofta att berätta om den för arbetskamraterna och om sin nya identitet som nykter alkoholist. Om drickandet ändå fortsätter kan det bli aktuellt med omplacering från lärare till andra arbetsuppgifter utan kontakt med studenter.
Det finns ingen samlad bild av hur stora problemen är bland universitetslärare och forskare och inte heller någon statistik över antalet behandlade. Åtskilliga kan vara alkoholister men ändå klara av att sköta sitt arbete och de som får behandling är troligen bara en bråkdel av dem som har problem.
ANNIKA GRANSTEDT
Tidiga tecken på missbruk kan vara
• nedgång i prestationen
• ojämn effektivitet
• obalanserat uppträdande
• svårighet att passa arbetstider
• minskat intresse för klädsel och personlig hygien
• lukta sprit
• upprepad korttidsfrånvaro, särskilt i anslutning till helger och semestrar
• semesterdagar, tjänstledighet och ”arbete i hemmet” som tas ut utan förvarning
(Källa: Lunds universitets handlingsprogram för arbete med alkoholfrågor)
