Kritiken har varit massiv mot etikprövningslagen, vilket Universitetsläraren upprepade gånger rapporterat om. En grundlinje i kritiken är att lagen inte skiljer medicinsk forskning från annan forskning, vilket får olyckliga konsekvenser för bland annat humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Regeringen har tagit till sig av kritiken och har nu lagt fram en lagrådsremiss där den föreslår ett antal undantag från kravet på etikgodkännande. Undantag ska gälla när en vuxen forskningsperson har lämnat informerat samtycke, samt för uppgifter som har getts allmän spridning via exempelvis media, och för uppgifter som har tagits in i domar och beslut.
Mats Johansson, forskningsetisk rådgivare vid Lunds universitet och verkställande ledamot i SUHF:s expertgrupp för etikfrågor, kommenterar regeringens förslag.
– Regeringen adresserar några av de brister som man pekat på i debatten. Det är framför allt att viss uppenbart riskfri forskning undantas, och forskning där det är svårt att se vilket extra skydd etikprövning kan tillföra, säger han.
Vad innebär förslagen för forskarna?
– Jag tror att viss forskning kommer se stora lättnader för den enskilda forskaren. Det kan vara en viss typ av statsvetenskap, juridisk forskning, viss typ av enkätforskning, ofta inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och ekonomi, säger Mats Johansson.
Mats Johansson
Verkställande ledamot, SUHF:s expertgrupp för etikfrågor
I regeringens förslag ska det i första hand komma an på forskningshuvudmannen, universitet eller annan organisation, att bedöma om forskningen omfattas av något av undantagen.
– Jämfört med det som utredaren föreslog så är regeringens förslag en mindre belastning för lärosätena. Men man har sagt att huvudmannen ska bedöma om forskning kan undantas från kravet på etikprövning och detta ska dokumenteras. Det blir upp till huvudmännen att hantera detta framöver.
Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, ska få en mer vägledande funktion genom att kunna fatta så kallade granskningsbeslut. De besluten ska inte gå att överklaga. Önep ska inte heller längre vara skyldig att göra anmälan till åtal om det finns misstanke om brott mot etikprövningslagen. Detta för att forskare inte ska anmälas till åklagare för mindre allvarliga fel.
– Överklagandenämnden ska inte behöva åtalsanmäla utan kan fatta granskningsbeslut, vilket kan mjuka upp tillsynen. Det finns en baksida med det. Vad kommer att hända när ett sådant här granskningsbeslut landar hos ett lärosäte? Kommer forskarna då mer lokalt hållas ansvariga för detta och då inte ha möjlighet att överklaga eftersom besluten kommer från en tillsynsmyndighet vars beslut i det här avseendet inte kan överklagas, säger Mats Johansson.
Är det någon mer del i förslagen som är problematisk?
– Flera remissinstanser menar att det bör finnas möjlighet att med stöd av samtyckesundantaget i viss utsträckning få behandla uppgifter om andra personer än den som har samtyckt.
Mats Johansson säger att sådana situationer kan uppstå i kvalitativt orienterad forskning där forskningspersoner kan vilja sätta in sina svar i ett sammanhang och exempelvis säga något om sin familj.
– Som förslaget ser ut ger samtyckesundantaget inte rätt att använda den informationen i forskningen. Jag tror att detta kan komma att skapa frustration och osäkerhet bland forskarna. Nu försöker man hantera problemet i de förklarande texterna, men jag tycker inte det är övertygande, säger han.
Vad är ditt huvudomdöme om förslagen till ändringar i etikprövningslagen?
– Det är en förbättring. Undantagen svarar åtminstone ganska väl mot den kritik som riktats mot dagens regelverk, säger Mats Johansson.
SULF är i huvudsak positivt till förslagen i lagrådsremissen.
– Det är bra att regeringen har lyssnat på kritiken och nu gör undantag för viss forskning. Vi i SULF ansåg att det var helt orimligt att när man till exempel forskade på vissa offentliga handlingar så skulle det etikprövas. Det har regeringen nu föreslagit att man ska ändra så överlag är vi nöjda, kommenterar SULF:s analytiker Jacob Adamowicz.
Jacob Adamowicz
Analytiker, SULF
Men SULF anser att det är ett problem att Öneps granskningsbeslut inte ska vara möjliga att överklaga.
– Vi tycker det är synd att det inte går att överklaga ett granskningsbeslut, eftersom det kan få stora konsekvenser för forskningshuvudmän eller individuella forskare, säger Jacob Adamowicz.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
